Lo Kauppi, Maja Frydén, Stina Salander, Ninni Carlsson, Matilda Otterstam, Petra Rudd, Caroline Jörnland, Kerstin Dejemyr och Cajsa Winge.
Lo Kauppi, Maja Frydén, Stina Salander, Ninni Carlsson, Matilda Otterstam, Petra Rudd, Caroline Jörnland, Kerstin Dejemyr och Cajsa Winge.

Ett år har gått sedan metoo då upprop startades i mängder av olika branscher. Vad har hänt sedan dess? Här svarar några av initiativtagarna.

#tystnadtagning

Lo Kauppi, skådespelare och regissör, en av initiativtagarna till kvinnliga skådespelares upprop #tystnadtagning.

Vad gav uppropet i din bransch?

– En kraft och nätverk mellan skådespelare som är trötta på sexism.

Vilka förändringar blev det?

– Att producenter inte rollsätter utan att höra sig för om det kan bli problem.

Vad finns kvar att göra?

– Ge mer resurser till polisen för att utreda sexuella övergrepp, se till att rättsväsendet prövar betydligt fler fall och också har möjlighet att fälla. Sluta håna offren – ingen tjänar tyvärr något på att anmäla i dag förutom i mycket ovanliga fall där det leder till fällande dom. Sätt rimliga gränser för förövare och ge vård där det behövs. Vi behöver lära oss mer om makt och övergrepp och hur offer beter sig.

 #visjungerut

Maja Frydén, operasångerska, en av initiativtagarna till kvinnliga sångares upprop #visjungerut.

Vad gav uppropet i din bransch?

– Generellt talas det nu om dessa frågor på allvar utan att chefer och kollegor väjer lika mycket som förr utan, tvärtom, visar stor vilja till samtal och förändring. Det är just dessa samtal som möjliggör varaktiga förändringar. De flesta inom gruppen upplever att medvetenheten har ökat. Men en del möts tyvärr av ironiserande och bortviftande av de som menar att ”metoo har gått för långt”.

Vilka förändringar blev det?

– Det har skett konkreta förändringar på många arbetsplatser, även om arbetet bara har börjat och det fortsatt är en lång väg kvar.

Vad finns kvar att göra?

– Massor. Det är upp till respektive arbetsplats att utvärdera och arbeta vidare till dess att tystnadskultur och maktmissbruk inte längre finns på våra arbetsplatser.

LÄS MER: 56 artister medverkar på #metoo-låt

#utantystnadsplikt

Stina Salander, läkare, en av initiativtagarna till läkarnas upprop #utantystnadsplikt.

Vad gav uppropet i din bransch?

– Det viktigaste är själva systerskapet och syskonskapet i att stötta varandra, våga berätta, få höra av andra att det inte var ens fel och att vägra låta skammen tysta en längre.

Vilka förändringar blev det?

– Jag ser metoo som en början på en samhällsförändring. Det finns chefer på sjukhus och vårdcentraler som tagit tydlig ställning. Frågorna har också fått ett något större utrymme i facklig press. I vår yrkeskår gick även över 1 000 män ut med ett upprop till stöd för vårt upprop, där de lovade att rannsaka sig själva.

Vad finns kvar att göra?

– Dels finns det röster som inte fått berätta än, som inte fått höras. Jag efterfrågar andra röster, så att förändringen kan omfatta alla diskrimineringsgrunder; etnicitet, funktionsvariation, genus, ålder, sexualitet. Några ledningsansvariga har lyft frågan, men på de flesta arbetsplatser var ledningen tyst.

LÄS MER: #Metoo sprider sig till den muslimska världen

#orosanmälan

Ninni Carlsson, forskare vid Göteborgs universitet, koordinator för socialarbetarnas upprop #orosanmälan.

Vad gav uppropet i din bransch?

– Vittnesmålen kom från boendestödjare till enhetschefer, skolkuratorer, fältare, handläggare och studenter inom Socialt arbete. Berättelserna vittnade om utbredd objektifiering, sexualisering, stereotypa könsroller, transfobi, homofobi och sexuella övergrepp, däribland grovt sexuellt våld. Många skickade in fler än ett vittnesmål.

Vilka förändringar blev det?

– Den 6 mars träffade vi dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér för att överlämna vittnesmål med förslag till vallöften. Den 12 september var vi inbjudna till Jämställdhetsmyndigheten för att inleda ett samarbete på området mäns sexuella våld mot kvinnor.

Vad finns kvar att göra?

– Vi socialarbetare är en avgörande byggsten i vårt svenska välfärdssamhälle. Att underteckna uppropet innebar att kräva förändring oavsett vilka våra egna erfarenheter var.

LÄS MER: Regeringen tog emot kravlista från metoo-rörelsen

#obekvämarbetstid

Matilda Otterstam, butiksanställd, en av initiativtagarna till butiksanställdas upprop #obekvämarbetstid.

Vad gav uppropet i din bransch? 

– Vi har synliggjort att sexuella trakasserier och maktutövande sker i alla rum och sociala skikt. Genom våra vittnesmål har vi också visat att det kommer från flera håll – både arbetsgivare, kunder, säkerhetspersonal bidrar till en osäker arbetsmiljö.

Vilka förändringar blev det?

– Efter vårt upprop gjorde Handelsanställdas förbund det enklare att hitta information om hur en går tillväga om en är utsatt för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det innebär också att fackförbund sätter sexuella trakasserier på kartan. Den största förändringen tror vi har skett hos den enskilda individen som står i butik eller på lager.

Vad finns kvar att göra? 

– Det finns mycket kvar att göra. Vi har precis börjat, en strukturförändring sker inte över en natt, inte ens ett år. Vi behöver tid att mobilisera oss, prata med facken och ta vårt arbete vidare.

LÄS MER: Efter #metoo-kampanjen – fler samtal till Kvinnofridslinjen

#utgrävningpågår

Petra Rudd, arkeolog, en av initiativtagarna till arkeologernas upprop #utgrävningpågår.

Vad gav uppropet i din bransch?

– Mycket! Uppropsgruppen som Facebookgrupp skapade en arena för att mötas, men framför allt skapade det ett forum för att diskutera hur vi vill förändra det som inte är bra, för att skapa en trygg och bra arbetsmiljö. För alla.

Vilka förändringar blev det?

– Vår bransch har mött upp väl. Branschorganisationen hade #metoo som huvudtema vid årsmötet, med föredrag och workshop. Seminarium har hållits och föredrag har getts. Vi känner att det rör på sig, och att branschen i stort är med, även om det är mycket jobb kvar att göra. Viktigast är nog att tystnadskulturen håller på att brytas.

Vad finns kvar att göra?

– Mycket. Vi måste se över anställningsformer, vilka krav vi kan ställa på underleverantörer och hur vi hanterar anmälningar.

LÄS MER: Efter metoo: Här är händelserna som tagit nöjesvärlden med storm

#sanningenskagöraerfria

Caroline Jörnland, teologistudent, en av initiativtagarna till frikyrkans upprop #sanningenskagöraerfria.

Vad gav uppropet i din bransch?

– Det gav en möjlighet att få lyfta fram saker i ljuset. Att kvinnor fick berätta sin berättelse och äntligen bli lyssnade på. Det gav ett uppvaknande för många som tidigare tänkt att frikyrkan är en frizon och att sexuella övergrepp inte finns hos oss.

Vilka förändringar blev det?

– Jag tror att uppropet lyckades sätta ord på sådant som varit tabu och utmana en tidigare strategi om att lägga locket på och hänvisa till förlåtelse, utan upprättelse och försoning. Vi har uppmanat kyrkliga ledare att förebygga och bemöta enskilda händelser och strukturer, och då och då får vi respons från de som gjort och gör konkreta förändringar.

Vad finns kvar att göra?

– Mycket. Men arbetet att utmana tystnadskulturen är avgörande, också att våga prata om destruktiva strukturer och mansideal.

LÄS MER: Abdulla Ahmad Miri: Alla kan inte berätta om #metoo

#nödvärn

Kerstin Dejemyr, polis, en av initiativtagarna till polisens upprop #nödvärn.

Vad gav uppropet i din bransch?

– För många polisanställda kom omfattningen av utsattheten som en fullständig överraskning och antalet förövare är häpnadsväckande stort. Uppropet gav en chans för många tysta röster att höras. Behovet av att dela med sig av sin historia och förhoppningen om att det äntligen skulle ske en hållbar förändring gav många nytt hopp.

Vilka förändringar blev det?

– Ett antal åtgärder som att skruva på riktlinjer och strategier fick fokus. Indikationerna om att det ändå inte har skett några förändringar i förhållande till där det verkligen har skett förändringar är större. De som var duktiga på det här innan nu är bättre, men de som inte har fattat begriper inte mer nu.

Vad finns kvar att göra?

– Få dem som ännu inte har förstått att individens välbefinnande påverkar verksamhetens resultat. Metodstöd för att våga prata om det och konsekvenserna för förövare eller dem som håller förövare bakom ryggen.

LÄS MER: Debatt: Vårt metoo-upprop dog ut – vi förväntas tåla sexism

#sistaspikenikistan

Cajsa Winge, arkitekt, en av initiativtagarna till byggbranschens upprop #sistaspikenikistan.

Vad gav uppropet i din bransch?

– Ett forum att lätta sitt hjärta, en kanal att lyfta orätter genom och hopp om förändring.

Vilka förändringar blev det?

– För tidigt att säga, men definitivt en förändring av tystnadskulturen – och eld i baken på branschen.

Vad finns kvar att göra?

– Massor. Även om frågan lyfts på många håll i byggbranschen och nya projekt och kampanjer för förändring initierats är det något som behöver arbetas med kontinuerligt. Ingen rast ingen ro. Rättvisan i att alla ska behandlas bra och att kompetensunderskottet kan lösas om alla blir det och fler kvinnor söker sig till branschen.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om metoo