Varje dag brinner det i svenska skolor. Majoriteten av skolbränderna är anlagda. För 15-åriga Mikael och hans vänner började det som ett ”bus” – och slutade med att de brände ner sin egen skola till grunden. Kostnad: 50 miljoner kronor.

 

Under slutet av 00-talet uppmärksammades en oroande trend i Sverige: antalet skolbränder ökade. Toppen kom 2008 när räddningstjänsten gjorde 789 utryckningar till skolområden.

Problemet fick stor uppmärksamhet i samhället – och resulterade i att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fick i uppdrag av regeringen att utforma en nationell handlingsplan.

Antalet skolbränder sjönk och stabiliserades till runt 500 utryckningar per år.

Men de senaste två åren har någonting hänt – och bränderna ökar igen. Förra året rapporterades 680 skolbränder, enligt preliminära siffror från MSB.

– Minst hälften av bränderna är anlagda. Ofta säger man att det är okänd orsak när man inte är säker, säger Björn Björkman på Brandskyddsföreningen.

Notan för skolbränderna varierar, men totalt beräknas de kosta hundratals miljoner kronor årligen.

– Under 2009 var vi uppe på nästan en miljard, säger Björn Björkman.

LÄS MER: Polisen misstänker: De anlägger bränder – för att kasta sten

Metro har granskat tre av skolbränderna som inträffade förra året: Önstaskolan i Västerås, Utsäljeskolan i Huddinge och Hackås skola i Bergs kommun.

I det första fallet dömdes fem tonårspojkar för att ha anlagt branden.

• I det andra fallet fanns två misstänkta som inte åtalades eftersom branden ansågs vara en olyckshändelse.

• I det tredje fallet kunde man inte knyta någon gärningsman till branden.

Totalt kostade de tre bränderna ungefär 66 miljoner kronor, enligt uppgifter från respektive kommun.

Önstaskolan i Västerås sattes i brand den 28 mars förra året. Fem pojkar dömdes för branden – som beräknas ha kostat runt 46 miljoner kronor.

Vilka är det då som anlägger skolbränderna? Enligt studier som MSB hänvisar till är tonårspojkar kraftigt överrepresenterade.

En som skrevs in i statistiken som tonårspojke är Mikael, som i dag är i 25-årsåldern. En vinterkväll för ungefär tio år sedan hände det som skulle påverka Mikaels liv under många år framöver.

Tillsammans med några kompisar var han ute och letade saker att göra, ”bus” som han kallar det. De hade kommit över fyrverkeripjäser som bland annat placerades i brevlådor och busskurer.

När kompisgänget passerade skolan fick de ett infall. Genom en trasig fönsterruta sköt de in flera fyrverkeripjäser. Därefter lämnade de skolan och gick och åt.

Plötsligt fick Mikael ett samtal från en annan kompis som sa att skolan stod i lågor. Vännerna kom överens om att hålla tyst om vad de gjort – och gick tillbaka till skolan för att bevittna släckningsarbetet.

Troligtvis hade en av fyrverkeripjäser antänt en soffa som stod intill entrén. Elden spred sig och stora delar av skolan brann ner till grunden.

– Har du någonsin vaknat upp med rejäl ångest? Tänk dig den men tio gånger värre. Morgonen efter var inte så rolig, berättar Mikael.

Branden vid Utsäljeskolan i augusti förra året beräknas ha kostat 14 miljoner kronor.

Ganska snart riktades misstankarna mot kompisgänget. Till en början nekade Mikael.

– Men det blev ganska tydligt att det var vi. Vi var ju bara 15 år och var inte så kaxiga när polisen kom och knackade på dörren, säger han.

Mikael och hans kompis åtalades för grov mordbrand, men tingsrätten ansåg att pojkarna inte haft för avsikt att bränna ner skolan. De dömdes i stället för allmänfarlig vårdslöshet. Straffet blev 50 timmars ungdomstjänst.

– Jag fick göra min på en brandstation, det fanns nog en baktanke med det.

Men processen var långt ifrån över. Skolbranden hade orsakat skador för ungefär 50 miljoner kronor – och försäkringsbolaget ville att pojkarna skulle betala skadestånd på tio miljoner kronor.

– Vi brände inte ner skolan för skojs skull, det spårade ur rätt långt utöver det bus som var tänkt.

Köket totalförstördes vid en brand på Hackås skola i Bergs kommun i mars förra året, kostnaden blev 5,5 miljoner.

LÄS MER: Ministern: Kontroll av brandskyddet ska skärpas

De är vanligt att de som döms för skolbränder även krävs på skadestånd i miljonklassen. Något som Annika Sydberger Norrman på Kronofogden är kritisk till.

– Det blir som en ekonomisk fotboja. Skadestånd och böter är ofta ingången för ungdomar till Kronofogden. Det är oerhört vanligt. Vad vi ser är att de här ungdomarna har väldigt svårt att ta sig ur den här situationen och bygger på med andra skulder, säger hon.

Något som påverkar deras möjligheter att få exempelvis bostad eller mobilabonnemang.

– Självklart ska den som döms för ett brott också ta konsekvenserna. Men frågan är ändå om det finns ett bättre alternativ än skadestånd? De måste kunna komma in i vuxenvärlden på ett bra sätt, säger Annika Sydberger Norrman.

För Mikael väntade över fem år av ekonomisk ovisshet efter skolbranden. Men efter flera turer med stämningar mellan olika parter slutade det med att pojkarna slapp betala skadeståndet.

Branden, och dess konsekvenser, är fortfarande någonting som dyker upp i tankarna då och då.

– Det är något som har format mig en hel del. När det inte var avslutat tänkte jag mer på det, när det var en del av livet. När processen var över blev det annorlunda, säger Mikael.

Fotnot: Mikael är ett fingerat namn.

Tre av skolbränderna 2016

Hackås skola, Berg, 25 mars 2016:
På långfredagen förra året startade en brand på skolan i Bergs kommun. Köket eldhärjades svårt och totalförstördes. Polisen hittade ingen naturlig brandorsak och misstänkte därför att den var anlagd. Många personer hördes under utredningen – men man lyckades inte hitta någon misstänkt gärningsman. Några månader senare, i början av juni, startade ytterligare en misstänkt anlagd brand i skolan. Lyckligtvis ingrep en granne innan det utvecklades till en storbrand.
Kostnad: 5,5 miljoner kronor, enligt det kommunala fastighetsbolaget.

Önstaskolan, Västerås, 28 mars 2016:
De fem tonårspojkarna såg det som en tävling att göra ”dumma saker”. På annandag påsk tog de sig olovligen in i skolans gymnastiksal. De tände eld på badmintonnäten, släpade dit tunga madrasser och såg till att elden tog fart. I stället för att larma 112 filmade pojkarna branden och la ut inlägg i sociala medier. Gympasalen gick inte att rädda och 100 hyresgäster i ett närliggande bostadshus fick evakueras.
Pojkarna dömdes i oktober förra året till sluten ungdomsvård i mellan ett år och två månader till ett år och sex månader av tingsrätten. För fyra av pojkarna mildrades straffen i hovrätten till ungdomsvård och ungdomstjänst i 50 timmar.
Kostnad: Cirka 46 miljoner kronor, enligt Västerås kommun.

Utsäljeskolan, Huddinge, 7 augusti 2016:
I början av augusti förra året eldhärjades stora delar av skolan i Huddinge kommun. Polisen misstänkte omgående att branden var anlagd. Mycket riktigt hade vittnen sett två personer i 15-årsåldern i anslutning till skolan när branden startade. De två tonåringarna misstänktes inledningsvis för grov mordbrand. Men utredningen lades ner efter ett par månader eftersom man ansåg att branden startades på grund av en olyckshändelse.
Kostnad: 14 miljoner kronor, enligt Huddinge kommun.

Räddningsinsatser till skolbränder i Sverige

2016: 680 (preliminär siffra)
2015: 532
2014: 499
2013: 504
2012: 508
2011: 534
2010: 556
2009: 695
2008: 789
2007: 688
2006: 710

Fotnot: Cirka 70 procent av bränderna drabbade skolbyggnader, resterande inträffade utanför byggnaden men på skolområdet.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Brandskyddsföreningen

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset