Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att det inte görs tillräckligt många orosanmälningar om barn som far illa. Arkivbild.
Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att det inte görs tillräckligt många orosanmälningar om barn som far illa. Arkivbild.
Brott TT

Kring sex barn som senare dödades av en nära anhörig 2016–2017 gjordes bara orosanmälan i ett fall. Och den ledde aldrig till att socialtjänsten gjorde någon utredning.

Nu vill Socialstyrelsen utreda hur systemet med orosanmälningar fungerar.

Många yrkesgrupper är skyldiga enligt lag att slå larm till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa, till exempel anställda inom skolan och hälso- och sjukvården.

På nationell nivå har vi en väldigt dålig bild av hur många anmälningar som görs, av vem som anmäler och vad som görs efter anmälningar. Vi får inte sammanställa sådana uppgifter, säger Marie Nyman, utredare på Socialstyrelsen.

Helhetsbilden saknas alltså, men Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att anmälningsplikten inte följs. Därför vill Socialstyrelsen nu inleda en studie om orosanmälningar.

Hälften utreddes

Bara i drygt 40 procent av dödsfallen 2008–2017 hade en orosanmälan gjorts innan barnet dog. Och bara hälften av de anmälningar som gjordes ledde till att socialtjänsten inledde en utredning.

Ibland kan det bero på okunnighet, ibland på bristande civilkurage, konstaterar Socialstyrelsen i en rapport. Det kan också finnas en rädsla hos hälso- och sjukvårdspersonalen för att relationen till barnet eller föräldrarna ska skadas om man gör en anmälan.

Även på en annan punkt finns indikationer om att lagen inte följs: Hälso- och sjukvårdspersonal ska erbjuda information, råd och stöd till patienternas barn om föräldern har en psykisk störning, allvarlig fysisk sjukdom eller är missbrukare. Men trots att de barn som dödades ofta hade föräldrar med sådana problem hade barnen inte erbjudits information, råd och stöd.

Personalen följer inte den lagstiftning som finns, säger Marie Nyman.

Fem barn om året

I genomsnitt dödas fem barn och 29 vuxna om året genom våld från en närstående eller tidigare närstående. Det dödliga våldet mot både barn och vuxna har minskat successivt sedan 1970-talet.

I grund och botten handlar det om att vi har ett välfärdssystem som är relativt robust. Vi har en bra skola och vi har en sjukvård som fångar upp mycket, trots allt. Sedan handlar det också om att psykiatrin har utvecklats mycket sedan 1970-talet, till exempel när det gäller medicinering mot depression och ångest, säger Marie Nyman.
Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att det inte görs tillräckligt många orosanmälningar om barn som far illa. Arkivbild.
Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att det inte görs tillräckligt många orosanmälningar om barn som far illa. Arkivbild.
Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att det inte görs tillräckligt många orosanmälningar om barn som far illa. Arkivbild.
Socialstyrelsens granskningar av barndödsfall efter brott ger en fingervisning om att det inte görs tillräckligt många orosanmälningar om barn som far illa. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset