T-Kid skissar på en väggmålning till affären Odd Number i Stockholm.
T-Kid skissar på en väggmålning till affären Odd Number i Stockholm.

När han började måla graffiti på 70-talet blev han snabbt en ikon.
Julius Cavero, ”T-Kid”, har levt ett hårt liv med gängmedlemskap, droger och våld, men graffitin har tagit honom igenom det. Nu släpper han sin självbiografi.
•• På din t-tröja står det ”Graffiti saved my life”. Vad betyder det?
– Graffitin har alltid funnits där för mig, som en möjlighet att fly från negativa saker. Det är den form som jag har lärt mig att uttrycka mig genom. Jag började i gäng när jag var ung och blev skjuten. När ingen i min så kallade familj – gänget – besökte mig på sjukhuset insåg jag att jag måste ta mig ifrån det. Jag hängav mig åt graffitin i stället. Jag ville bli kungen av stil.
•• Vad i din stil var nytt?
– När jag kom på namnet T-Kid på 70-talet började man gå från bubbelbokstäver till mer mekaniska och raka bokstäver. Jag inkorporerade båda elementen i min stil, och därför fick det rytm. Utifrån det har andra stilar vuxit fram. Jag trodde aldrig att jag skulle få det genomslaget.
•• När man läser din självbiografi inser man att du har haft ett hårt liv, med gängmedlemskap, droger, brott … Vad säger du om att många kids i dag glorifierar den livsstilen?
– Jag var tvungen att gå igenom det för att bli den jag är i dag och inse vad som är viktigt i livet och hitta mitt uttryck. Det finns två sidor av myntet: Den negativa sidan är att jag gjorde mycket olagliga grejer. Men den positiva är att jag utvecklade det.
•• Många människor och myndigheter ser graffiti som vandalisering och vill stoppa den.
– Naturligtvis vill de det. Det är ett verktyg som sänder budskap, mot staten, mot systemet. Sanningen är att graffiti är den äldsta konstarten i människans historia. Det handlar om att uttrycka sig.
•• Du är själv en rollfigur i ett tv-spel – en del skulle kalla dig sellout …
– Jag stod under jorden i många år. Under hiphopp- explosionen på 80-talet målade jag tåg. Nu är det min tur att komma ut och berätta hur det verkligen var. De tog tågen ifrån mig, de tog de lagliga väggarna ifrån mig – vad har jag kvar? Nu ska jag använda medierna, allt jag kan, för att få upp mitt namn över hela världen.
•• Är det det som driver dig?
– Absolut. Mitt mål är att vara med i historieböckerna och få folk att inse att graffiti är konst. Vi är inte ute efter att göra världen illa, det sköter världen själv.
•• Vad tycker du om stora företag som använder graffiti för att nå ut?
– Jag tycker att det är sjukt, men jag är inte dum. Jag valde att vara med i tv-spelet för att det var en väldigt lukrativ möjlighet för mig. Jag vet att jag inte är en sellout. ”I don’t talk the talk, I walk the talk.”
•• Vart är graffitin på väg?
– Den går ingenstans, den kommer alltid att finnas. Det är det enda redskapet som är billigt och som man inte behöver vara en mästare för att utföra. Du måste bara ha viljan att uttrycka dig.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset