Systemet med tv-licensen behöver, enligt utredarna, bytas ut för att säkra finansieringen när andelen hushåll med tv snabbt minskar.
Systemet med tv-licensen behöver, enligt utredarna, bytas ut för att säkra finansieringen när andelen hushåll med tv snabbt minskar.

Vi föreslår fyra åtgärder för att säkra att public service förblir oberoende, skriver Niclas Malmberg (MP), ledamot i public service-utredningen.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Tv-licensen avskaffas 2019. I alla fall om public service-utredningen får som den vill. Utredningen består av ledamöter från samtliga riksdagspartier, som står enade i förslaget. En enighet som skapar förutsättningar för att det också blir riksdagens beslut.

Bakgrunden till förslaget är att dagens tv-licens inte längre fungerar, eftersom andelen hushåll med tv snabbt minskar. Men partierna har länge varit oense i synen på hur en ny finansieringsmodell ska se ut. Vissa har talat om att göra datorer, paddor och telefoner licenspliktiga, andra om en finansiering över statsbudgeten. Men meningsskiljaktigheterna har lagts åt sidan till förmån för förslaget att intäkterna tas via skatten, men att resurserna sedan går till programbolagen – det vill säga SR, SVT och UR – utan att passera statsbudgeten.

LÄS MER: Yougov: Så många betalar tv-licens

Utredningens svåraste nöt har varit att öka programbolagens oberoende gentemot riksdag och regering. Fyra åtgärder föreslås för att klara det.

  • För det första att beslut om hur mycket resurser som ska riktas till programbolagen ska tas för åttaårsperioder.
  • För det andra att åttaårsperioden ska läggas så att den påbörjas i januari under ett valår, så att en tillträdande regering inte kan gå in och snabbt ändra villkoren för public service, på det sätt som exempelvis alliansregeringen gjorde efter valet 2006.
  • För det tredje byggs en indexering in i systemet så att inga framtida riksdagsbeslut behövs om avgiftshöjningar.
  • För det fjärde föreslås att riksdagsledamöter inte ska kunna utses till vare sig programbolagens styrelser eller Förvaltningsstiftelsens styrelse, den stiftelse som äger SVT, SR och UR.

Systemet blir också mer solidariskt än vad dagens tv-licens är. En procent av den beskattningsbara inkomsten läggs på skatten – men med ett tak så att årsavgiften inte överstiger 1 308 kronor i dagens penningvärde. Det innebär att den som inte har några inkomster inte betalar någon avgift alls, att den som har låga inkomster får en låg avgift och att ensamhushållet betalar ungefär hälften av i dag.

Men varför ska den som aldrig tittar på tv alls betala? Miljöpartiets svar är att public service fyller en viktig demokratisk uppgift, inte minst för att säkerställa att det finns nyhetsbevakning i hela landet. Det är något som alla har nytta av, oavsett om man tar del av det SR eller SVT producerar eller inte.

Niclas Malmberg, riksdagsledamot för Miljöpartiet och ledamot i public service-utredningen

Om debattören

  • Riksdagsledamot och ledamot av riksdagens kulturutskott (MP).
  • Aktuell som ledamot av public service-utredningen, som nu föreslår att tv-licensen avskaffas.
  • Examen som vetenskapsjournalist från JMK.

LÄS MER: Debatt: Jag dricker hellre öl än betalar tv-licensen

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om tv politik SVT