Jag vill att fler ska få göra den klassresa jag själv gjort, skriver Benjamin Dousa, ordförande i Muf.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Sverige är ett tudelat land. Samtidigt som arbetslösheten hos inrikes födda är låg präglas områden med en hög andel utrikes födda i många fall av arbetslöshet, kriminalitet och låga skolresultat. Det moderata projektet borde vara att bana väg för fler klassresor – och starten på dessa resor börjar i klassrummet.

När jag gick i tredje klass i bröt jag på svenska och kunde knappt läsa. Tack vare att min mamma såg till att jag bytte från en skola som ligger i Stockholmsförorten Kista till Johannes skola i centrala Stockholm blev jag räddad från vad som hade kunnat utvecklas till ett liv i utanförskap. Men långt ifrån alla har förmånen att ha en lika engagerad mamma som jag, och för dem som är fast i utanförskapsområden med dåliga skolor är chansen stor att klasskillnader befästs och går i arv.

Tittar man på förortsskolorna i Sverige ligger de i den absoluta botten. Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i slutet av 9:an i Husbygårdsskolan i Stockholm är knappt varannan, siffran ser likadan ut för Kroksbäckskolan i Malmö och i Ryaskolan i Göteborg klarar endast 33 procent av eleverna grundskolan. Samtidigt ligger snittet för Sverige i stort på fler än sju av tio.

Jag vill att fler ska få möjlighet att göra den klassresa jag själv genomgått men det kommer i sin tur kräva en radikal förändring av skolpolitiken.

LÄS MER: Debatt: Vi surrogatmammor är inga offer

De senaste årens rekordstora invandring har givit upphov till ökade klyftor i samhället. En färsk rapport från ESO visar att bara drygt sex av tio utrikes födda elever går ut skolan med godkänt i matte, svenska och engelska, det gäller särskilt den gruppen som anlänt till Sverige efter sju års ålder. Utvecklingen går dessutom åt helt fel håll. För tio år sedan var genomsnittsbetygen väsentligt högre bland utrikes födda än vad de är i dag. För ensamkommande flyktingbarn i dag är det bara 20–30 procent som klarar att få godkänt i kärnämnena.

Skolans problem är dock inte invandringens fel. Det går långt djupare än så. De internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA visar att kunskapsnivåerna har minskat för elever i Sverige i det stora hela. Den troliga källan till detta är att den svenska skolpolitiken under de senaste decennierna har varit minst sagt undermålig.

LÄS MER: Cissi Wallin: Me too. Jag med.

Följer man skoldebatten kan man få intryck av att det handlar om kommunaliseringen, det fria skolvalet eller vinstdrivande skolor. Visst har skolsystemet vissa strukturella brister som måste åtgärdas men det viktigaste är att stärka undervisningens kvalitet. De trender som fått spridning inom lärarkåren och lärarutbildningen är en av de viktigaste orsakerna till att eleverna lär sig allt mindre. Den postmoderna kunskapssynen som består av en ny form av pedagogik som präglar såväl läroplaner som pedagogik måste ersättas av en mer traditionellt inriktad skola. Katederundervisning har exempelvis bespottats av såväl högern som vänstern, men rigorös empirisk forskning visar att det faktiskt är den mest effektiva undervisningsmetoden.

Sverige behöver en skola där strävsamhet och ansträngning leder till framgång – inte familjenamn eller bostadsadress. Det klassamhälle vi ser i dag innebär att barnens framtid avgörs av föräldrarna, vilket gör att skillnaderna i förutsättningar blir orättvisa. Det moderata projektet i detta nya tudelade land borde vara att vända utvecklingen och bli klassresenärernas parti.

Benjamin Dousa, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet

LÄS MER: Debatt: Jag tycker asylsökande som ljuger om sin ålder ska straffas – det gör mig inte till rasist

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset