Du blir halvt uppäten av mygg, oroar dig för ormbett och sjukdomar från fästingar. Men kom ihåg – även de saker med sommaren som du ogillar finns där av en anledning.

Sommarplågorna är inte bara trallvänliga låtar som du snabbt får nog av. När vi vistas ute mycket kommer vi i kontakt med djur och natur som kan ställa till det för oss. Som kanske gör oss illa eller förstör våra trädgårdar.

– Men många av dem har trots allt en viktig roll i våra ekosystem, säger Åke Lindelöw, expert på insekter på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Åke Lindelöw påminner även om att arterna faktiskt har ett existensberättigande i sig själva, hur mycket bekymmer de än ställer till för oss människor.

– En del av arterna skulle säkert både vi och naturen kunna leva utan. Men jorden har utvecklats på ett fantastiskt sätt under miljoner år. Nu finns de där, och det i sig är också skäl till att de ska få finnas, säger han.

Sex sommarplågor och vad de egentligen är bra för

Knott, svidknott och myggor:

Foto: Johan Nilsson/Scanpix

Därför är de en sommarplåga: Knotten och myggorna kan göra ljumna sommarkvällar outhärdliga. Myggorna biter bara intensivare ju mer du viftar och knotten har en förkärlek för tunn hud som på ögonlock och läppar.

Det är de bra för: Knott och myggor spelar en viktig roll som mat för många fåglar. Eftersom myggen och knotten förekommer i stora mängder blir det mycket mat för exempelvis tornseglare som trålar runt för att fånga dem.

LÄS MER: Därför sticker myggen dig men inte din kompis 

Getingar:

Foto: Johan Nilsson/TT

Därför är de en sommarplåga: En farlig fälla sommartid är läskburkar där getingarna flockas och där man kan bli stucken i halsen. Speciellt allergiker kan råka extra illa ut.

Det är de bra för: Getingar tar andra skadeinsekter i trädgården så att rosor och andra blommor håller sig fina. Bivråk och en del andra fåglar äter getingar. Även grävlingen rafsar upp getingbon från marken och äter dem.

Mördarsniglar:

Foto: Paul Kleiven/NTB Scanpix/TT

Därför är de en sommarplåga: Mördarsniglar, eller spansk skogssnigel, som den egentligen heter, kom till Sverige från Spanien och Portugal på 1970-talet. Den kan ”invadera” trädgårdar, har stor aptit och förökar sig snabbt.

Det är de bra för: Inte mycket i en svensk kontext. Igelkott, grävling och de flesta fåglar vill inte äta mördarsnigeln. En av få som tycker om den är myskankan, som kan sättas in som bekämpning mot snigeln.

Huggormar:

Foto: Cornelius Poppe / Scanpix Norge

Därför är de en sommarplåga: 250-300 personer åker varje år till sjukhus efter ett huggormsbett. Ormrädsla kan även göra så att människor inte vågar sig ut i skog och mark.

Det är de bra för: De är mat åt andra ormar, åt fåglar och även åt igelkottar och grävlingar.

LÄS MER: Så gör du om ditt barn bli bitet av en huggorm 

Björnloka:

Foto: Niklas Larsson/ Scanpix Sweden

Därför är de en sommarplåga: Björnlokan innehåller giftiga växtsafter som är allergiframkallande och kan ge vad som liknar brännskador, med rodnad, irritation och blåsor på huden.

Det är de bra för: Björnlokans blommor är väldigt attraktiva för insekter. På blommorna sitter det fullt med skalbaggar och bin som äter nektar och pollen.

Brännässlor:

Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Därför är de en sommarplåga: På blad och stjälk finns det brännhår som står i förbindelse med en liten giftblåsa. Brännässlan kan ge en stickande känsla i huden, rodnad och blåsor.

Det är de bra för: Brännässlan har historiskt använts till en rad saker, inom bland annat folkmedicin, som gödsel och inte minst i nässelsoppor. Nässlor är även värdväxter för flera insekter, som nässelfjäril, påfågelöga och kartfjäril där fjärilslarven lever på bladen.

Källa: Åke Lindelöw, expert på insekter på Sveriges Lantbruksuniversitet, Giftinformation.se.

LÄS MER: Så råder du bot på sommarplågorna 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset