En del bluffar och felaktigheter som sprids på nätet har inte något direkt eller genomtänkt motiv. Vanligt folk är både spridare och avsändare till osanningar – och det är dem vi skriver om i det här sjätte och sista utdraget ur "Viralgranskarens handbok".

I ditt flöde finns människor som vänder sig rakt in i kameran och ger sin bild av hur något hänt. Det vi inte alltid tänker på när vi läser inläggen är att personen som berättar historien kan ljuga, kan vara inblandad i ett privat tjafs, utelämna saker eller kanske letar efter någon som inte vill bli hittad.

Människor har i alla tider spridit rykten och ljugit. Det är inte något som föddes med internet. Men på nätet är det möjligt att gömma sig bakom falska identiteter eller en anonym profilbild på ett sätt som inte riktigt varit möjligt tidigare.

Du kan också sprida ett rykte vidare genom ett enkelt knapptryck ibland nästan utan att egentligen ha uppfattat att du är aktiv. Klicket går snabbt, men leder till faktiska följder.

LÄS MER: Du går lättare på en lögn om du redan tror att det är så

Bloggaren Johanna Engbergs fyraåriga dotter Olivia bildkapades i en falsk efterlysning på Facebook 2014. Olivia hängdes ut som försvunnen i Danmark – och bilden delades över 8 500 gånger.

Plötsligt började oroliga vänner höra av sig till Johanna för att fråga hur det var med hennes dotter. ”Liten fyraårig flicka försvunnen i Holbæk” stod det i ett inlägg med en bild på Johannas dotter. Olivia kallades där Melanie Beria, och skulle ha försvunnit från ett torg när hon var tillsammans med sin storasyster.

Johanna anmälde händelsen men den danska polisen hittade inget sätt att gå vidare med anmälan.

– I dag, när vi hamnat i den här situationen, känns det som att jag aldrig mer kommer publicera en bild på min dotter. Det är helt sjukt hur maktlös man blir, sade Johanna till Metro i april 2014.

LÄS MER: Simon, 20, råkade ut för en fejkad efterlysning

I ett internationellt exempel efterlystes ”Maggie from Sweden” som en farlig hackare som skulle ta över din dator. Denna efterlysning hade också flera kedjebrevselement i sig:” VARNING!!! Lägg inte till den här personen på Facebook. Hon är en HACKARE som kommer att ta reda på din IP- adress och ta över din dator. Det räcker att någon av dina vänner blir vän med henne för du ska hamna i fara. SPRID DETTA TILL ALLA DU KÄNNER!!!”

 

Denna varning har funnits i olika former ända sedan 2011, med olika formuleringar och olika ”hackare”. Att bli hackad på det sätt som beskrivs i varningen är inte möjligt. Men vem var Maggie from Sweden? Vi skrev en artikel om bilden och frågade läsarna om någon visste om hon faktiskt fanns i Sverige. Och efter några dagar visade det sig att det var en svensk kvinna på bilden i inlägget, en bild som var stulen.

– Jag blev uppmärksammad på inlägget av några vänners vänner som hörde av sig. Jag försökte att anmäla det till Facebook men det var komplicerat, berättar Maggie för Metro.

Maggie försökte kontakta kvinnan som publicerat inlägget, men fick inte svar och polisanmälde händelsen. Nu har hon gjort sin Facebook-profil mer stängd och vill varna andra.

– Jag kan hantera det eftersom jag vet att det inte är någon sanning i det, men jag tänker på min tonårsdotter som kan konfronteras med de här ryktena. Det känns obehagligt när det kommer så nära. Internet kan vara jättefarligt på det här sättet, att man kan ta bilder hur som helst. Det känns viktigt att förmedla att allt som syns i inlägg och flöden inte behöver vara sant, och det kan drabba vanliga personer hårt. Man kan ju undra vad dessa människor får ut av att sprida otäcka rykten, sa Maggie till Metro.

Det finns många fler exempel på att händelser på nätet faktiskt kan få påföljder. 2015 åtalades och dömdes en 38-årig Gävlebo för förtal efter att ha uppdaterat sin Facebooksida med inlägg om att hans dotter var försvunnen.

Han skrev: ”Den här bilden föreställer min dotter. Hon har varit försvunnen från mig sedan jul 2014. Det sägs att hon befinner sig med sin mamma. Med mamman har det rör sig flertalet män senaste åren. Upplysningar kan lämnas till mig via PM eller via tfn. Dela gärna.”

LÄS MER: Jakten på dina personuppgifter går via tester och tävlingar

Dottern befann sig hela tiden hos sin mamma, som hade vårdnaden om barnet. 38-åringen och mamman hade haft en långdragen vårdnadstvist om deras gemensamma dotter. Mannen beskrev mamman i flera inlägg som en person med psykiska störningar.

Tingsrätten menade att mannen formulerat sig på ett nedsättande sätt och att inläggen antydde att kvinnan behandlade sitt barn illa, höll dottern mot hennes vilja och ”levde lösaktigt”. Den samlade bilden blev att mamman utpekades som klandervärd i sitt levnadssätt och att mannen utsatte henne för andras missaktning.

Inläggen fick en tämligen stor spridning och det var också uppenbart att detta varit avsikten då inlägg avslutats med texten ”Dela gärna”, skrev rätten. Mannen blev alltså dömd för beskrivningen av mamman i inlägget och inte för efterlysningen i sig. Han dömdes till dagsböter.

LÄS MER: Viralsajtens skapare: Mitt enda intresse var trafik

Ett minderårigt barn som exponeras med bild i en efterlysning hamnar i en mycket utsatt situation, något som också kan skapa jobbiga situationer för barnet i framtiden om bilderna dyker upp igen.

En pappa la ut en bild på sina försvunna barn på Facebook och bad om hjälp att hitta dem. Tusentals hjälpsamma Facebook-användare delade historien. Till slut kände en person igen barnen och ringde pappan och berättade var de befann sig. Men det visade sig att hela historien inte framkom i inlägget.

Mamma och barnen ville inte hittas och levde på flykt från pappan. De hann bara leva skyddade på en kvinnojour i några dagar innan de fick fly till en annan ort. De som delade efterlysningen gjorde det inte av illvilja, men de gjorde skillnad. Deras vänner såg inlägget och kanske gjorde det att ytterligare fler delade det vidare, och sen ännu fler och ännu fler.

I just denna historia blev utslaget värsta möjliga. En enkel statusuppdatering blev till en mycket farlig situation.

LÄS MER: Troll och stormaktspel bakom fejkkonton på nätet

Verksamhetschefen på Frida Kvinnojour i Hässleholm, boendet som kvinnan fick fly ifrån, var själv med när kvinnan som röjdes fick packa sina saker i panik och flytta från det skyddade boendet. Hon vet inte hur det gick för kvinnan efter att hon lämnade Hässleholm och flyttades i all hast. Policyn är att kvinnojouren av säkerhetsskäl inte ska veta något om kvinnans nästa ort om hon blir röjd.

Anders Ahlqvist som är kriminalkommissarie och it-brottsspecialist på Noa, Nationella operativa avdelningen på polisen, minns händelsen som en vattendelare. Historien om kvinnan och barnen som röjdes och vilka konsekvenser det medföljde fick ett otroligt stort genomslag, och vi lärde oss något av det som hände.

– Inlägget och delningarna fick konsekvenser som är så allvarliga att det ändrade beteendet hos många svenska sociala medier-användare. Jag har inte sett att något liknande hänt efter detta, säger Anders Ahlqvist.

LÄS MER: Därför ska du aldrig dela efterlysningar på sociala medier

Det är många falska historier och bilder som fått stor spridning de senaste åren, men det var fallet med kvinnan och barnen som fick sin vistelseplats röjd på Facebook som sådde fröet till Viralgranskaren. Fallet förändrade hur många tänker kring delningar av efterlysningar, många fick en aha-upplevelse när de läste historien och förvånades av vad som kan hända på grund av några enkla delningar.

Och det verkar som att vårt beteende ändrat sig. Nu har många koll på att det är viktigt att vara kritisk kring efterlysningar, och bara delar Polisens och Missing peoples inlägg.

Och om denna historia fick oss att förändra hur vi tänker kring efterlysningar på sociala medier, så tror vi att även de historier som vi tagit upp i den här boken och i våra granskningar kan bidra till att fler personer börjar tänka mer källkritiskt på nätet.

Viralgranskarens handbok

Viralgranskaren är en avdelning på Metro som granskar påståenden som får stor spridning i sociala medier. Vi har tidigare lanserat Källkritikens dag 13 mars och skapat skolmaterial om källkritik på nätet. I år släppte vi boken ”Viralgranskarens handbok – källkritik och självförsvar på nätet” för att visa hur den svenska fejkarenan vuxit fram. Vi publicerar nu sex utdrag ur boken där vi går igenom olika typer av motiv bakom falska påståenden på nätet. Det här en bearbetad och nedkortad del av kapitlet om vanligt folk.

Är du intresserad av att läsa hela boken? ”Viralgranskarens handbok : källkritik och självförsvar på nätet” finns att köpa här!

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset