Minst 932 människor har dött i den pågående ebola-epidemin. Det fruktade viruset är fortfarande begränsat till Västafrika – men det finns forskare som befarar att nästa ebolautbrott kan sprida sig över hela världen.

AP

Hjälparbetaren Nancy Writebol, 60, förs in på Emory University Hospital i Atlanta, USA. Hon och läkaren Kent  Brantley, 33, smittades av ebola i Liberia.

– Jag vet att man varken får säga eller skriva så, men ebola är så nära ett domedagsvirus man kan komma. Därför måste det nuvarande utbrottet behandlas med största respekt, säger professor Bo Niklasson, virolog och vd för medicinföretaget Apodemus.

Det pågående ebolautbrottet i Västafrika är det mest omfattande sedan viruset upptäcktes 1976. Det första fallet konstaterades i Guinea i början av året och orsakade inte mer än några enstaka notiser i världspressen. Men viruset spred sig snabbt till grannländerna Sierra Leone och Liberia. I förra veckan bekräftades de två första fallen i Nigerias största stad Lagos.

Symtomen uppträder inom cirka tre veckor och liknar till en början en vanlig förkylning. Inom några dygn drabbas den smittande av diarré, kräkningar och kraftiga blödningar från hela kroppen.

Åtta av tio avlider under svåra plågor. Läkarna kan bara behandla symtomen och hoppas att patienten tillfrisknar av egen kraft.

– Kroppen angrips av enorma virusmängder, upp till 10 miljoner viruspartiklar per milliliter blod. Mängderna är så stora att man kan se dem i ett vanligt elektronmikroskop, säger Bo Niklasson.

Under juli månad arbetade den svenske läkaren Shahriar Atai, 29, som frivillig på ett katolskt sjukhus i Liberia. Hans sista patient var sjukhusdirektören broder Patrick – som var döende i ebola.

– Han hade feber, diarré och inre blödningar. Han var väldigt sjuk. Dagen innan jag landade i Oslo fick jag reda på att han hade dött.

Shahriar Atai och hans kolleger tänkte hela tiden på smittorisken och använde skyddsutrustning vid alla patientkontakter.

Trots alla försiktighetsåtgärder har en amerikansk läkare och en hjälparbetare flugits till USA för att få specialistvård sedan de smittas av ebola i Liberia.

– Jag vet inte hur de smittades. Men risken finns att man brister i uppmärksamhet efter en hård arbetsdag, säger Shahriar Atai.

Det är inte det nuvarande ebolaviruset som skrämmer forskare. Trots att dödligheten är extremt hög så krävs det närkontakt med en person som insjuknat eller med kroppen från en avliden för att bli smittad.
Men virus förändras hela tiden.

I början på 1990-talet dödade ett närbesläktat ebolavirus ett stort antal apor i en karantänstation i Washington DC. Aporna vistades i olika rum och viruset spreds troligtvis via ventilationssystemet.

– Skulle det afrikanska ebolaviruset mutera och bli luftburet som hos aporna så står vi inför ett betydligt allvarligare scenario. Därför måste utbrottet släckas snabbt, säger Bo Niklasson.

Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, anser att det ännu inte finns några bevis för att det ebolavirus som drabbat djur skulle vara luftburet.

– Viruset kan ha spridits på andra sätt än genom luften, säger han.

Enligt Anders Tegnell finns det just nu inga planer på att införa restriktioner för resenärer från de drabbade afrikanska länderna.

– Det skulle vara ganska meningslöst eftersom viruset inte ger några symtom förrän sjukdomen bryter ut. Det viktiga är att personer som vistats i de drabbade länderna är informerade och snabbt söker vård om de får misstänkta symtom, säger han.

Vid universitetssjukhuset i Linköping finns en särskild högriskenhet som kan ta emot misstänkta ebolafall. Hittills finns det inget bekräftat fall av ebola utanför Afrika.

Botemedel ingen miljardaffär

De amerikanska medborgarna Kent Brantly och Nancy Writebol vårdas i USA sedan de smittats av ebola i Liberia. Brantlys tillstånd var livshotande när läkarna beslöt att behandla honom med läkemedlet ZMapp som fram till dess bara hade testats på apor. Enligt amerikanska media har bådas tillstånd förbättrats sedan den nya behandlingen sattes in.

Men ett eventuellt botemedel mot ebola blir ingen miljardaffär för läkemedelsindustrin.

Flera amerikanska läkemedelsföretag som forskar om verksamma läkemedel mot ebola steg visserligen kraftigt på börsen i början på veckan, men analytikern Jason Kolbert varnar för en övervärdering av aktierna.

– Ingen bryr sig egentligen om de här bolagen utom i krislägen, säger han till CNN.
Lars Hevreng, läkemedelsanalytiker på SEB, är inne på samma linje.

– Det vore fantastiskt om man fick fram en verksam medicin mot ebola, men för läkemedelsföretagen är det ingen jätteaffär, säger han. Marknaden är för liten. Det finns andra, globala sjukdomar som är mer lönsamma att satsa forskningspengar på.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset