Enligt Klas Udekwu beror mycket av vår rädsla för bakterier på en rädsla för det nya.
Enligt Klas Udekwu beror mycket av vår rädsla för bakterier på en rädsla för det nya.

Kollektivtrafiken ses ofta som en stor smittohärd, och många är de som gör allt för att röra vid stolpar och ytor i till exempel tunnelbanan. Men enligt forskaren Klas Udekwu, som undersökt förekomsten av bakterier i Stockholms tunnelbana, finns det ingen anledning att oroa sig. "Tunnelbanesystemet är inte annorlunda än andra omgivningar", säger Udekwu till Metro.

Kollektivtrafiken med sina stora mängder människor, barn och vuxna, ses ofta som en stor bakteriehärd. Många undviker att röra tunnelbanesystemets många handtag av risk för att få olustiga bakterier över sig.

Sedan 2016 har ett världsomspännande forskningsprojekt haft som syfte att ge en karta över alla mikroorganismer i 47 världsstäders tunnelbanor. I Stockholm har alla stadens tunnelbanestationer svabbats på bakterier som den del i de 5 000 prover som årligen ska tas för att artbestämma alla mikroorganismer i tunnelbanesystemet.

LÄS MER: Professorn: Slätrakade har mer bakterier i ansiktet än skäggiga

– Vi kan säga att mängden av mikroorganismer vi hittade är i normal storlek i jämförelse med andra städer, säger Klas Udekwu vid institutionen för molekylär biovetenskap på Wenner-Grens institut på Stockholms universitet och som leder studien.

Men bör vi egentligen vara oroliga för bakterierna som finns i kollektivtrafiken. Inte alls egentligen, enligt Klas Udekwu.

– Det finns inget som tyder på att tunnelbanesystemet är annorlunda än andra omgivningar, det är bara en annan ekologisk nisch, en ny sorts ekologisk tillställning där mikrober kommer att tävla precis som de gör i naturen. Det är inte så annorlunda än de grottor människan bodde i under stenåldern.

Klas Udekwu.

Enligt Klas Udekwu beror mycket av vår rädsla för bakterier på en rädsla för det nya. För gemene man är det ofta en relativt ny kunskap att vi ständigt är omgivna av bakterier och att det inte finns några delar av kroppen som är sterila.

– Tidigare, för 30 år sedan, utmålades bakterier ofta som dåliga, förutom kanske de som ansågs vara viktiga för jordbruk. Men nu vet vi att vi har levt med dem, i och kring oss, och de är helt nödvändiga för vårt immunförsvar och för vår hjärnutveckling och vår tarmhälsa. När folk är rädda för de här bakteriesammansättningarna så är det nog de elakartade bakterierna människor tänker på, vi har inte förmedlat bakteriernas positiva egenskaper nog.

Enligt Klas Udekwu är det fånigt att vara rädd för att till exempel röra en stång i tunnelbanan. Saker som vinterkräksjuka, som är ett virus och inte en bakterie, går visserligen runt och människor är i allmänhet för dåliga på att tvätta sina händer, men människor har hela tiden delat bakterier med varandra vilket lett till att vi tränat vårt immunförsvar.

– Vi har länge ignorerat den bakteriella världen. I och med detta har vi glömt det positiva. Utan bakterier ingen ost, inga jordbruk – utan bakterier är vi döda. Det är fåfängt att gå ut i tunnelbanesystemet och tro att det är annorlunda än något annan sätt att kommunicera på.

LÄS MER: Det här händer om du inte duschar

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset