Nästan 70 000 gånger har en artikel på högerextrema sajten Fria tider gillats och delats på Facebook. Men det den påstår, att invandrare får gratislån av CSN, är en kraftig förenkling av verkligheten. Viralgranskaren har sökt fakta i saken.

”Behöver du pengar till att flytta hemifrån? Då gör du bäst i att vara invandrare.” Så inleder den högerextrema sajten Fria tider en artikel om myndigheten CSN:s så kallade hemutrustningslån. En bild som CSN inte delar.

– Hemutrustningslånet går till personer med permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller anhörig till flykting. Det rör sig om personer som flytt från krig eller som har behov av skydd, exempelvis på grund av tortyr eller dödsstraff, säger Klas Elfving, pressekreterare på CSN till Viralgranskaren.

För en omöblerad bostad betalas det i detta hemutrustningslån ut maximalt 35 000 kronor, pengar som ska gå till det mest nödvändiga, till exempel porslin och möbler. För en möblerad bostad beviljas högst 5 000 kronor, oavsett familjestorlek.

Fria tiders vinkel på detta lån? Jo:

”Samtidigt som svenska ungdomar har svårare än någonsin att få en bostad meddelar Fredrik Reinfeldt att regeringen nu kommer att rekordsatsa på CSN:s förmånliga så kallade ’hemutrustningslån’ – som bara ges till invandrare. De skattefinansierade lånen löper med en låg subventionerad ränta och bäst av allt – de behöver inte ens betalas tillbaka.”

Sajtens artikel har sedan den publicerades i september 2012 gillats nästan 35 000 gånger och delats 33 000 gånger. Allt som allt rör det sig om 156 000 interaktioner på Facebook. Så hur står sig artikeln i fakta?

För det första är det fel att Reinfeldt ”rekordsatsade” på hemutrustningslånen. Det som hände var i själva verket att hemutrustningslånen slutade finansieras genom Riksgälden, och istället omvandlades till anslag. Kostnaden förändrades inte – men förflyttades.

– I praktiken flyttar man hela den utevarande skulden rent bokföringstekniskt, från ett ställe till ett annat. För att beskriva det enkelt kan du jämföra det med att en privatperson byter bank för sina lån. Skulden för låntagarna är fortsatt den samma och varken stat eller skattebetalarna har fått någon ökad kostnad på grund av detta, säger Klas Elfving.

Den 31 december 2013 hade 72 100 personer tagit hemutrustningslån, och deras totala skuld var 1,4 miljarder kronor. Av detta belopp bedöms 0,6 miljarder kronor vara osäkra fordringar. Detta låter mycket utan kontext – men inte om man jämför med svenska folkets sammanlagda studieskuld till CSN: 200 miljarder kronor, varav 28 miljarder är osäkra fordringar.

En låntagare med hemutrustningslån kan, på liknande sätt som vanliga studielånstagare, skjuta upp betalningen under ett år. Det sker under vissa omständigheter. Fria tiders formulering kring detta lyder: ”När CSN lånar ut till invandrare är reglerna helt annorlunda. Om invandraren inte har råd att betala kan den ansöka om anstånd och skjuta upp betalningen – en möjlighet som var tredje utnyttjar.”

Den här formuleringen är olämplig, enligt Klas Elfving. Dels eftersom Fria tider använder ordet invandrare när det i själva verket är flyktingar lånet gäller. Han framhåller också att det handlar om en trygghetsregel för personer med en utsatt ekonomisk situation.

– Hemutrustningslånet är amorteringsfritt i två år, men det löper med ränta från första utbetalningsdagen. Räntan är avdragsgill i deklarationen. Efter de två åren ska lånet börja betalas tillbaka, säger Elfving och fortsätter:

– Om CSN trots påminnelser och krav inte får in någon betalning från en låntagare, kan lånet sägas upp till omedelbar betalning. Det innebär att låntagaren måste betala hela skulden på en gång. Om vi inte kan nå någon överenskommelse med låntagaren, lämnar vi över ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Under 2013 arbetade CSN aktivt med att driva in dessa skulder, och låntagarna betalade in 24,5 miljoner kronor. CSN kontaktade 1 100 låntagare som inte betalat på sina skulder på länge, något som resulterat i 220 överenskommelser om betalningsplan. 1 520 lån sades upp till omedelbar betalning, och i 1 570 fall ansökte CSN om betalningsföreläggande. Till detta ska läggas att 340 lån slutbetalats.

Fria tider skriver vidare: ”Om invandraren ’bedöms sakna förutsättningar att betala tillbaka sina lån’ kommer inte Kronofogden och mäter ut tillgångar, utan lånet ’efterskänks’ och behöver aldrig betalas tillbaka.”

Både för personer med hemutrustningslån och vanliga studielån är det möjligt att av olika sorters personliga skäl ansöka om att få sitt lån efterskänkt. Under 2013 var det 2270 av de över 72 000 hemutrustningslåntagarna – cirka tre procent – som beviljades efterskänkning, säger Klas Elfving.

– En tredjedel av dem är äldre och saknar inkomst. De flesta är i åldern 60–69 år, medan ett hundratal är äldre än 70 år. Övriga låntagare har i huvudsak fått lånet efterskänkt med hänsyn till sjukdom, funktionsnedsättning eller dödsfall, säger han.

Fria tider är inte den enda främlingsfientliga agitatorn som lyft hemutrustningslånet som en stor belastning.

”När vi i dag delar ut svenska pass till människor som inte kan ett ord svenska och efterskänker invandrares hemutrustningslån för miljarder sänder vi ut helt fel signaler”, skrev sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i november 2012 – bara två månader efter Fria tiders artikel – på DN Debatt.

Kort därefter fick han svar från statsvetaren Lennart J Lundqvist: ”Inte heller här har Åkesson en siffra rätt. Under de tre senaste åren har CSN efterskänkt totalt 82 miljoner. Men den takten skulle det ta nio (9) mandatperioder innan CSN lyckats efterskänka en hel miljard.”

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset