Bilden av hur ett sorgetåg bär den döde kungen Karl XII på en öppen bår över fjällen har nog etsat sig fast i minnet hos många av oss. "Karl XII:s likfärd" är nämligen ett av Sveriges mest välkända konstverk. Men det finns ett problem: Det var inte alls så det gick till efter kungens död.

Det var vid belägringen av fästningen Fredriksten i Norge 1718 som Karl XII blev ihjälskjuten. Mer än 150 år senare blev Gustaf Cederström klar med sin tavla ”Karl XII:s likfärd” som ska skildra hur kungen färdades tillbaka till Sverige.

LÄS MER: Nej, vikingarna hade inte hjälmar med horn

I tavlan syns hur sorgsna soldater bär kungen på en öppen bår över de snötäckta fjällen. Men så gick det aldrig till.

– När Karl XII blev skjuten lade man liket i en gammal furukista som sedan transporterades ner till Uddevalla där kroppen balsamerades, säger Petter Ljunggren, pedagog på Historiska museet i Stockholm.

LÄS MER: Nej, så här gick det inte till när danskarna invaderade Gotland

Konstnären Gustaf Cederström pratade om ”licensia poetica”.

– Alltså lite poetisk frihet, en tillåtelse att måla på det här sättet för att skapa en känsla för krigarkungen och för den stolta nationen Sverige under stormaktstiden, säger Petter Ljunggren som berättar mer om tavlan i den femte och sista delen av Historiegranskaren.

LÄS MER: Nej, Erik XIV var inte den fjortonde kung Erik

Karl XII:s likfärd

 

  • Har målats i två versioner – den första blev klar 1878 och den andra 1884. Båda målades av Gustaf Cederström.
  • Den första versionen hänger på Göteborgs konstmuseum, den andra på Nationalmuseum i Stockholm
  • Konstnären Gustaf Cederström har använt kollegor, vänner och familjemedlemmar som modeller för tavlan. Mannen i bindeln om huvudet är till exempel Cederströms bror.
  • För att göra fotstegen i snön så realistiska som möjligt gjorde han egna studier med salt som han hällde ut på golvet i ateljén.

Källa: Nationalmuseum

Historiegranskaren

Falska påståenden och missuppfattningar har spridits i alla tider. Historiegranskaren tar i fem delar upp olika missuppfattningar om historien och lägger fram fakta.

Bakom videoklippen står Metros Viralgranskaren och Historiska museet.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset