Ekonomifaktas nyhet plockades upp av flera nyhetssajter.
Ekonomifaktas nyhet plockades upp av flera nyhetssajter.

I veckan har vi kunnat läsa att ”Sverige har sämst tillväxt i Europa”. Anledningen är en prognos från IMF om BNP-tillväxten per person. Men nu kan Viralgranskaren visa att Sverige skulle ha placerat sig bättre – om IMF hade använt rätt siffror.

Internationella valutafonden, IMF, publicerade i veckan sin nya prognos över den ekonomiska utvecklingen i världen. Sajten Ekonomifakta, som är en del av Svenskt näringsliv, skrev om rapporten i ett inlägg med rubriken: ”Ny svag BNP-prognos för Sverige”.

Enligt IMF:s prognos skulle nämligen Sveriges BNP-tillväxt per capita hamna på 0,7 procent – vilket skulle vara lägst i hela EU.

Nyheten plockades snabbt upp av en rad sajter, politiker och opinionsbildare och fick stor spridning. Främst inom den högerpopulistiska nätmiljön.

”Skräcksiffrorna från IMF – Sverige har sämst tillväxt i Europa” och ”Sveriges BNP per capita utvecklas sämst i hela EU” är exempel på två rubriker som byggde på IMF:s prognos.

Men dagen efter publicerade Konjunkturinstitutet sin nya prognos vilket skapade frågetecken.

LÄS MER: Sanningen bakom våldtäktsstatistiken där Sverige hamnar i toppskiktet

I Konjunkturinstitutets prognos för 2018 hamnade nämligen Sveriges tillväxttakt per person på 1,3 procent.

Med de siffrorna placerar sig Sverige över Danmark, Frankrike, Belgien, Italien och Storbritannien på listan. Fortfarande på nedre halvan av tabellen, men inte sämst.

Efter att Viralgranskaren påpekat skillnaden i prognoserna för Konjunkturinstitutet lyckas de hitta orsaken.

IMF:s miss – använde gammal prognos

Det visar sig att IMF:s prognosdata innehåller en högre befolkningsökning för 2018 än den senaste befolkningsframskrivningen från SCB visar. Enligt Konjunkturinstitutet, som använder sig av SCB:s siffra, är det anledningen till att BNP per capita-tillväxten skiljer sig mellan prognoserna.

Efter att Konjunkturinstitutet publicerade sin prognos har Ekonomifakta gjort en uppdatering i sin text om Sveriges svaga BNP-prognos samt skrivit en ny förklarande text om skillnaderna i mätningarna.

– Vid jämförelse med Konjunkturinstitutets prognos framstår IMF-siffran som uppseendeväckande låg. Efter närmare granskning tycks detta bero på att IMF använder en ovanligt hög siffra för befolkningstillväxten 2018. En siffra som vare sig ligger i linje med SCB:s befolkningsprognos eller hur utvecklingen hittills har sett ut under 2018, säger Fredrik Carlgren på Ekonomifakta.

LÄS MER: Sex kedjebrev på Facebook som du inte ska dela vidare

När Viralgranskaren kontaktar IMF bekräftar de att ett misstag har begåtts.

”IMF:s källa till prognosen över Sveriges befolkning är Statistiska centralbyrån, SCB. Tyvärr har vi använt oss av en gammal prognos från SCB. Till nästa World Economic Outlook kommer detta att rättas till”, skriver en talesperson från IMF i ett mejl.

Av allt att döma har IMF använt sig av en rapport som SCB publicerade i april 2016. Enligt den prognosen beräknades Sveriges folkmängd 2018 till 10 297 000, vilket överensstämmer med de siffror som IMF har använt sig av.

Professorn: Ett misstag man inte ska göra

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, har under året varit tongivande i debatten om Sveriges svaga tillväxt per capita.

– Ett sådant misstag som IMF gjorde nu ska man egentligen inte göra, säger han.

Samtidigt tycker han att det är synd att det blir så pass mycket fokus på hur rankingen ser ut för ett särskilt år.

– Det är helt oväsentligt. Vad som är väsentligt är hur det ser ut under lite längre tid i relation till andra länder. Och tar vi ett genomsnitt över tio-femton år ser det inte särskilt bra ut för Sverige, säger John Hassler.

LÄS MER: Ny våg av blufftävlingar på Facebook – så avslöjar du bedragarna

Om Viralgranskaren

Har du stött på ett påstående eller en nyhet som du vill att vi ska granska sanningshalten i? Tveka inte att höra av dig till oss på Facebookpå Twitter eller på mejl.

Viralgranskaren följer det svenska journalistförbundets yrkesetiska regler samt de riktlinjer som det internationella faktakollsnätverket IFCN har satt upp.

Här kan du läsa mer om hur Viralgranskaren jobbar.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset