Hoten riktades mot tv åklagare och utreds nu av polisens grupp för demokrati- och hatbrott.
Hoten riktades mot tv åklagare och utreds nu av polisens grupp för demokrati- och hatbrott.

”Vi vet var du bor”. Så lydde texten i hotbreven som skickades hem till åklagarnas privata adresser, med avsändaren Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Händelserna är nu polisanmälda. "Det påverkar vår demokrati", säger Niklas Larsen, chef på polisens demokrati- och hatbrottsgrupp.

Det var i början av sommaren som två åklagare, oberoende av varandra, mottog varsitt brev som var skickat till deras privata hemadresser.

I båda breven står NMR som avsändare

I breven stod det bland annat ”Vi vet var du bor”.

– I båda breven står NMR som avsändare. Vi har sett att även poststämpeln kommer från en ort i Sverige som förstärker våra misstankar, säger Mikael Svensson, säkerhetschef på Åklagarmyndigheten.

Han berättar att de både åklagarna jobbat med, eller haft med NMR att göra på ett eller annat sätt då organisationen stått föremål för Åklagarmyndighetens intresse.

Men av hänsyn till de drabbade åklagarna vill Mikael Svensson inte gå in på mer detaljer kring händelserna.

– Vi ser väldigt allvarligt på det här. Vi utgår från att det är NMR som står bakom eftersom de står som avsändare i breven, men det är för tidigt att säga om det är någon som utger sig för att vara NMR eller om det är sanktionerat i organisationen.

”Påverkar vår demokrati”

Åklagarmyndigheten har anmält händelserna till polisen.

– Vi ser inte de här som formella hot i sig, men då det finns risk för att man försöker systematisera det här och på något sätt skrämma åklagare, ansåg vi att det fanns skäl till att göra en polisanmälan, säger Mikael Svensson.

Det är en försvårande omständighet när det gäller beslutsfattare och tjänstemän eftersom det påverkar vår demokrati i det långa loppet

Niklas Larsen är chef på demokrati- och hatbrottsgruppen hos polisen, och bekräftar att han leder förundersökningen kring fallen, men är i övrigt väldigt förtegen.

– Jag kan bekräfta att vi jobbar med sådana fall. Vi utreder ingen organisation utan vi jobbar mot individer som begått brott, det är vår utgångspunkt i det här, mer vill jag inte säga eftersom utredningen pågår, säger han.

Hur ser ni på den här typen av hot när de riktas mot åklagare?

– Hot är alltid allvarligt men det är en ytterligare allvarlig nivå när man ger sig på beslutsfattare och tjänstemän. Det en försvårande omständighet då, eftersom det påverkar vår demokrati i det långa loppet.

Har ni någon misstänkt?

– Jag vill inte säga något mer kring det här alls eftersom utredningen är pågående.

Det är även oklart vad polisen rubricerar händelserna som i dagsläget.

LÄS MER: Säkerhetschefen om hoten mot åklagare: ”Man försöker skrämma oss”

Svårt att skydda sig

Som Metro skrivit tidigare, ser många åklagare som får hot riktade mot sig i sin tjänstgöring, som att det är en del av jobbet. Men att en organisation använder sig av fula metoder för att sätta press på sin omgivning kan enligt Mikael Svensson vara skrämmande för åklagare.

– Vår uppgift från säkerhetssidan är att stärka upp de utsatta, ge dem kunskap om vilka dessa personer är, hur de jobbar och vilka skyddsåtgärder vi kan ta till om de här hoten skulle eskalera.

Han berättar att det är svårt att skydda sig mot de hot som kommer in via de kanaler som tjänstemän alltid är skyldiga att ha öppna. Det vill säga telefon, epost, brev och sms. Samtidigt är det just via dessa kanaler som hot och trakasserier oftast kommer in.

När man kliver in på den privata sfären blir det problem för mina medarbetare och det är svårare att hantera

– Ett sätt att skydda oss är att skaffa sekretessmarkering, det vill säga skyddade personuppgifter för åklagaren, så man inte finns i offentliga uppgifter, berättar Mikael Svensson.

Var tredje åklagare har skyddade uppgifter

Fler och fler åklagare har skaffat sig sekretessmarkering på uppmaning av säkerhetsenheten på Åklagarmyndigheten. I dag har var tredje åklagare i Sverige skyddade personuppgifter.

– Många av tjänstemännen har en mental beredskap att hantera hot och trakasserier när man är på jobbet. Men när man får de hem i brevlådan blir det en annan sak. Här tycker jag det ligger ett större allvar i att man tar det steget längre, säger Mikael Svensson och fortsätter:

– Det kan ju hända att någon annan i familjen öppnar brevet, så det drabbar ju också familjen. När man kliver in på den privata sfären blir det problem för mina medarbetare och det är svårare att hantera och svårare att skydda sig mot.

LÄS MER: Åklagaren hotades av 16-åring: Det har påverkat mig hur jag rör mig privat

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset