Nu vill 3 av 4 INTE ha euron
Nu vill 3 av 4 INTE ha euron

Vid folkomröstningen för tio år sedan ville 2,5 miljoner svenskar ersätta kronan med euron. Efter tio år och finanskris i Europa har tre av fyra ja-sägare ändrat sig. Men drömmen om en Europavaluta finns kvar.

Inför folkomröstningen 2003 om EMU-medlemskapet var etablissemanget enigt: Sverige måste följa upp sitt medlemskap i EU, släppa kronan och ta plats i Europa på allvar.

Frågan rev och slet i alla de politiska partierna. Även fack, arbetsgivare och intresseorganisationer var splittrade. Men i folkomröstningen blev utslaget tydligt och klart; 56 procent röstade nej, 42 procent sade ja.

Efter finanskris, Greklandsångest och stödpaket till en rad länder på sammanbrottets gräns, är läget annorlunda.

Hade det varit folkomröstning om euron i dag skulle 81 procent av svenskarna rösta nej och bara 11 procent ja, enligt Statistiska centralbyråns enkät i juni.

Ett av de tunga ja-argumenten inför folkomröstningen var jobben.

Svenska företag skulle få lättare att konkurrera på Europamarknaden och handeln skulle öka.

Nej-sidan pekade på de stora skillnaderna mellan EMU-länderna och riskerna för att eurosamarbetet på sikt inte skulle hålla ihop.

Men Robert Bergqvist, SEB-ekonom som själv var nej-sägare, tycker att de ekonomiska bedömningarna kom i skymundan i debatten.

Och att lämna den egna valutan har likheter med att slå sönder febertermometern.

– Det blev för mycket politik. Det var mycket fokus på fredstanken och det är beundransvärt, men jag tror att euron förvärrade situationen för Europa. Valutakursen är en bärare av information. Har man problem i ett land sätter det avtryck i valutan och det är en varningsklocka, säger Bergqvist.

Och i backspegeln tycker Bergqvist att Sverige har gynnats av att stå utanför eurosamarbetet. Den svaga kronan har fungerat som en krockkudde.

– Jag tror att situationen i Sverige hade varit sämre i dag om vi gått med. En viktig faktor som hjälpt Sverige under de här krisåren är faktiskt att kronan har kunnat försvagas, säger Bergqvist.

Fackförbundet IF Metall var en av de drivande krafterna på ja-sidan. IF Metalls ordförande Anders Ferbe konstaterar att Europa är den viktigare marknaden för svensk industri och att svenska företags handel med Europa är viktig för hans medlemmar. Och inte heller i backspegeln tycker Ferbe att ställningstagandet för euron var fel. Han tror att det skulle ha gått bra för Sverige även om vi röstat ja.

– Vi hade nog varit mer som Tyskland än som Grekland. Visserligen hade vi fått vara med och betala krispaketen, men solidaritet har man både i medgång och motgång, säger Ferbe.

Men om det hölls en ny folkomröstning i dag, skulle Ferbe vara tveksam.

– Just i dag skulle jag inte rösta ja till euron. Med de problem som valutasamarbetet ändå visat sig ha skulle jag vara skeptisk. Man behöver bygga om en del, men grundidén är fortfarande väldigt bra, säger Anders Ferbe.

EU-parlamentarikern Marit Paulsen (FP), som var en av ja-sidans profiler, är besviken på hur Europas viktigaste politiker agerade när Frankrike och Tyskland bröt mot avtalets regler 2004.

– Jag trodde faktiskt att Maastricht-fördragets regler skulle följas. Jag trodde att de skulle följa ingångna avtal. Det var för mig så förbenat självklart att jag inte ens reflekterade över det, säger Paulsen.

TT: Var du naiv då? – Ja det var jag.

Kanske som de flesta andra européer på den tiden insåg jag inte kulturhistoriens betydelse, säger Paulsen.

Men trots eurosamarbetets många problem skulle Paulsen rösta ja till euron igen om det var folkomröstning i dag.

– Ja det skulle jag. Jag tillhör den sista årskullen i Europa med egna minnen av andra världskriget. Det gör att jag är lite udda, och särskilt udda här i Norden.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset