Ny forskning visar att fasen av nyförälskelse liknar att ta droger. Du blir minst lika förblindad och hjärnan får en kokainliknande kick. Neuropsykolog: ”Begärets styrka och abstinensen är likt ett drogberoende”.

Kinga Lezanska Sjölin

Linnéa Siljesvärd, 30, och hennes sambo Karl Jönsson, 28, känner igen kärleksruset.
– När vi precis hade träffats visade det sig att vi bodde på samma gata. Det resulterade
i att jag första tiden inte kunde gå till närbutiken utan att fixa till mig, säger Linnéa.

Trodde du att det var hjärtat som styrde kärleken? Helt fel.
Det är hjärnan som basar – och nyförälskelse kan liknas vid ett drogberoende.
När vi blir kära aktiveras några av hjärnans mest kända belöningsområden. Där frigörs en massa kemiska ämnen, i synnerhet dopamin, som ger upphov till djup och kraftfull eufori, njutning och ljuvliga kärlekskänslor.
– När vi blir kära ordnar hjärnan så att vi känner en mycket stark drivkraft, en lust att förenas med personen i fråga.
Den kicken är snarlik den som en drog, typ kokain eller alkohol, kan ge dig.
Det kan också liknas vid nätpoker, att man fastnar totalt, säger Åke Pålshammar som är neuropsykolog vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.
När man är utan personen man är kär i skapar hjärnan en mycket kraftig längtan, ett slags begär, en så kallad craving, som slår ut allt annat.
– Mer kontakt ger njutning och behov av ännu mer. Begärets styrka och abstinensen är likt ett drogberoende som kärlek i ett passionerat stadium ger, säger Åke Pålshammar.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset