Magnetröntgen av knän är en av metoderna som används vid åldersbedömningarna.
Magnetröntgen av knän är en av metoderna som används vid åldersbedömningarna.

Rättsmedicinalverket gör bedömningen att ungefär fyra av fem unga som hittills genomgått en medicinsk åldersbedömning är vuxna. Men metoderna som används får fortsatt kritik.

Siffrorna som nu presenteras sträcker sig mellan mars och 31 juli i år. Under den perioden har Migrationsverket skickat ärenden med asylsökande där man anser att åldern inte går att fastställa till Rättsmedicinalverket (RMV).

Under den här tiden har 6 880 medicinska åldersbedömningar skickats in, och totalt har 2 481 utlåtanden skickats tillbaka till Migrationsverket. Av dessa är 3,3 procent kvinnor och 96,7 procent män.

Rättsmedicinalverket bedömer att ungefär 80 procent av de undersökta personerna, eller mer exakt 2 002 personer, är 18 år eller äldre.

I 25 av ärendena bedömer man att utförd undersökning ”möjligen talar för” att den undersökta är 18 år eller äldre. Och i 432 ärenden bedömer man att undersökningen möjligen talar för att den undersökta är under 18 år.

Siffrorna är ganska lika de som presenterades i slutet av maj i år. Av de undersökningar som gjorts då bedömdes 76 procent vara över 18 år.

LÄS MER: Tre av fyra undersökta ensamkommande över 18 

Den medicinska åldersbedömningen genomförs genom röntgen av visdomständer och magnetröntgen av knäleden, något som sedan analyseras av flera medicinska experter. För en åldersbestämning betalar Migrationsverket 4 500 kronor.

Men metoden som används får kritik från experter. En av dem är Claude Marcus, endokrinolog och professor i pediatrik vid Karolinska institutet. Han har jobbat med att bedöma biologisk mognad hos personer för att se om de är sena eller tidiga in i puberteten, samt haft uppdrag där han försökt hjälpa polisen att avgöra åldern på barn som syns på bilder och som utsätts för sexuella övergrepp.

– Så jag har haft anledning att fundera över de här, och jag tycker inte att man bör använda den typen av mått som man gör. Att bestämma den biologiska åldern på det här viset blir väldigt osäkert. Det är oändligt praktiskt att ha en stupstock och kunna säga, ”jaha, han är 18 år, då är han vuxen och ska hem”. Men kan vi inte säga det säkert så ska vi inte låtsas att vi kan göra det, säger han.

Ann Lemne, utvecklingschef på Rättsmedicinalverket, Claude Marcus, endokrinolog och professor i pediatrik vid Karolinska institutet Mostad ochPetter Mostad, docent i matematisk statistik. Foto: Rättsmedicinalverket/Karolinska Institutet/Privat.

Rättsmedicinalverket skriver på sin hemsida att deras ”modell för medicinsk åldersbedömning är utformad för att ha låg risk att felaktigt bedöma barn som vuxna”.

Men myndigheten är samtidigt medveten om att det finns en felmarginal, och att det inte blir rätt i alla fall.

– Cirka 10 procent av de som ligger nära 18 år riskerar att bedömas som vuxna. Det är ingen exakt metod. Men det är inget vi sagt att det är. Vi använder oss av en sannolikhetsskala. Det innebär att det finns en osäkerhet i bedömningen, säger Ann Lemne, utvecklingschef på Rättsmedicinalverket.

LÄS MER: Självkritik om åldersbedömningar 

Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag att fördjupa kunskapen om medicinska åldersbestämningar vilket ska redovisas 30 november.

Petter Mostad är docent i matematisk statistik. Han tycker att Migrationsverket lägger för stor vikt vid åldersbedömningen i sina beslut i förhållande till annan information med tanke på deras osäkerhetsgrad. Han skulle även vilja att Rättsmedicinalverket presenterade sina slutsatser med siffror istället så att man kan se hur stor sannolikheten är att deras bedömning stämmer med personens verkliga ålder.

– Det vetenskapliga underlaget, speciellt när det gäller knäledsundersökningar, är ganska tunt. Rättsmedicinalverket formulerar sig därför med de här oklara utlåtandena som sedan får alldeles för stor vikt, säger han.

Men Ann Lemne, utvecklingschef på Rättsmedicinalverket, tycker att myndigheten är och har varit tydliga med att det är en bedömning som görs.

– Vi har fått uppdraget att börja göra åldersbedömningar, och då får vi utgå från den vetenskap och den kunskapen vi har i dag och vara tydliga med vad vi kan och inte kan bedöma, säger hon.

LÄS MER: Ny studie ska säkra åldersbedömningen 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset