Sydsudans president Salva Kiir, i mitten, tillsammans med oppositionsledaren Riek Machar, till höger, diskuterar fred.
Sydsudans president Salva Kiir, i mitten, tillsammans med oppositionsledaren Riek Machar, till höger, diskuterar fred.

De stridande parterna i inbördeskriget i Sydsudan har undertecknat ett nytt fredsavtal. Så ska vi tolka det nya avtalet, och detta har hänt i Sydsudan.

Ärkefienderna Salva Kiir, Sydsudans president, och Riek Machar, rebelledaren, träffades i måndags i Sudans huvudstad Khartum för att fortsätta fredssamtalen som pågått mellan parterna sedan förra veckan – och som är det första på två år.

Nu har ledarna enats om en ny vapenvila, skriver Reuters. Beslutet togs på onsdagen, med kravet att vapenvilan skulle träda i kraft inom 72 timmar.

– Parterna kommer fortsätta diskutera direktiv för implementering om vapenvilan, och efter den träder i kraft kommer frågan om maktfördelning diskuteras, säger den sudanesiske utrikesministern Al-Dirdiri Mohamed Ahmed, enligt Reuters.

Målet är att nå ett slut på det krig som under de senaste fyra åren – då inbördeskriget bröt ut – har dödat tiotusentals människor.

Här möts Sydsudans president Salva Kiir (i mitten) och oppositions- och rebellledaren Riek Machar (till höger) för att diskutera det nya fredsavtalet. Foto: AP/TT

Hur tolkar vi det här?

Johan Brosché, forskare vid institutionen för freds- och konfliktlösning vid Uppsala universitet, säger att det är det nya avtalet är ett positivt tecken, men att det är en lång väg kvar för att nå ett slut på kriget och krisen i landet, som beskrivs som den värsta i Afrika sedan Rwanda 1994.

– Det är viktigt att poängtera att detta är ett avtal om vapenvila. Förhandlingarna när det gäller resten kommer fortsätta, och det är då det svåra frågorna kommer, säger Brosché till Metro.

De två ledarna kommer under de närmsta två veckorna diskutera fredsplanerna. Enligt Brosché handlar det om att samtala om en samlingsregering, hur den ska vara uppbyggd, om det politiska systemet i landet och om öppnandet av humanitära korridorer då en stor del av befolkningen lever på randen till svält sedan flera år tillbaka.

Men samtidigt som han menar att det nya avtalet är ett positivt tecken, säger Briosché att han inte är överdrivet optimistisk över avtalet, då parterna skrivit under liknande avtal tidigare, som de sedan brutit.

– Landet är söndertrasat av krig och många gånger har sådana avtal inte hållit. Det finns en stor risk att det här avtalet bryter samman då rebelledaren Machar inte riktigt har kontroll över alla stridande grupperingar och regeringen samtidigt är väldigt splittrad, säger han till Metro.

Flyktingkrisen, till följd av de våldsamma striderna i Sydsudan, har inneburit att en stor del av landets befolkning levt på randen till svält i åratal. Foto: TT/WFP/George Fominyen

Det här har hänt

Republiken Sydsudan är världens yngsta nation. Landet var tidigare en del av Sudan men blev självständigt 2011 – efter mer än två decennier av inbördeskrig. Konflikten mellan Sydsudan och Sudan är Afrikas längsta krig, och pågick som värst mellan 1955 och 2005. Enligt PLAN Sverige uppskattas över 1,5 miljoner människor ha dött i konflikten.

Åren som följde var skakiga och Sudan var då en federation mellan norr och söder.

Efter en folkomröstning 2011 utropade Sydsudan ut sin självständighet, trots att det fortfarande fanns många olösta tvister om delningen av landet. Frågorna rörde bland annat oljeutvinningen i landet, som båda länderna är beroende av.

Såhär ser gränserna ut i dag mellan Sudan och Sydsudan. I Sydsudan bor cirka elva miljoner människor. Upp emot en tredjedel av landets befolkning har tvingats fly på grund av inbördeskriget. Foto: Google.

Under det kommande året rådde nya oroligheter och under ett inbördeskrig bröt ut under 2013. Den utlösande faktorn var att president Kiir anklagade den dåvarande vicepresidenten Machar för ett kuppförsök på grund av motsättningar mellan landets två dominerade folkgrupper: dinka och nuer. Grupperingar lojala till de två olika ledarna började strida mot varandra.

Stridigheterna har fortsatt genom åren trots avtal om eldupphör mellan de olika parterna.

Sedan Sydsudans självständighet har tiotusentals människor dödats och över fyra miljoner människor har tvingats fly, både internt och utomlands, på grund av kriget.

Situationen räknas som Afrikas största flyktingkris sedan Rwanda 1994.

År 2015 kom i perioder så många som 250 personer om dagen till ett flyktingläger i Etiopien, direkt från striderna i Sydsudan. Runt 70 procent av de som kom var kvinnor och barn, många så utblottade att de saknade kläder. Foto: Mattias Areskog /TT
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset