Här kan både städade affärssällskap, skolavslutningsfirande familjer och utländska akademiker trängas.
Här kan både städade affärssällskap, skolavslutningsfirande familjer och utländska akademiker trängas.

Stallmästaregården i Haga är likt kungahuset dyrt och folkligt. Björn af Kleen äter salta klassiker i Victorias och Daniels park.

Lotta Bergseth

Skagen – en klassiker.

Lotta Bergseth

En smak av sommar.

En institution som tar mycket betalt men ändå njuter stor folklig popularitet. Jag talar om kungahuset, men beskrivningen gäller också för Stallmästaregården, ett värdshus med kopplingar till hovet.

Dels ligger den i Haga, där kronprinsessan ska flytta in. Dels ingår den i kungakompisen Alessandro Catenaccis Nobiskoncern –  tillsammans med bland annat Operakällaren – varför familjen Bernadotte gärna nyttjar Stallmästaregården för svensexor och andra upptåg som kräver diskretion.

Jag hade nog just därför väntat mig fler stärkta vita dukar av Stallmästaregården, ljuvligt belägen i Brunnsvikens grönska. Restaurangen har karaktär av punschveranda, en tummelplats för det gamla sommarlediga borgerskapet, muntra sprättar i vita linnekostymer som vill avsluta dagen med
en stänkare och lite stadigt käk.

Den samtida motsvarigheten är en mix av städade affärssällskap, skolavslutningsfirande familjer, utländska akademiker inhysta i naturskön miljö (Stallmästaregården är också ett hotell med 49 rum). En restaurangvan publik alltså, stadd vid kassa, utan att för den skull ha krav på nyskapande mat.

Menyn är mättad av idel klassiker: jag och två små tanter i tjugoåttaårsåldern, Ebba Kärrlander och Anna Skantze, åt Skagenröra med rökta räkor – från husets eget rökeri; bra rök för 155 spänn – och en råbiff på oxfilé med hackat äpple för 185, som kunde kryddats    hårdare.

Bäst i test var mina chilifrästa pilgrimsmusslor med en stark tomat- och sojabönsallad – en vacker och i sammanhanget överraskande vass rätt för 175 kronor.

Med varmrätterna blottade köket viss valhänthet.
– Den här hemskt salta risoniröran på ädelost och kräftstjärtar slår ut min citrusrökta regnbågsfilé!, klagade Skantze och undrade varför inte köket serverade nypotatis till den redan smakrika fisken för 295 kronor.

Kärrlander fann sin piggvarsfilé för 325 kronor något torr och gjorde grimas när hon upptäckte att bajsranden satt kvar på den grillade havskräfta som kom till. Också jag noterade överdriven sälta i min mat, en i övrigt fint grillad kalvytterfilé för 325 kronor.

Men jag höll god min och sköljde gommen med ett slags fruktsoppa på Grand Marnier och apelsinsaft, där jordgubbar och äggig vaniljglass simmade runt. Det var en dessert med smak av sommarlov.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset