En oförargerlig mix av butik och krog, är Björn af Kleens omdöme.
En oförargerlig mix av butik och krog, är Björn af Kleens omdöme.

Oljebaren på Torsgatan serverar både tupp, kanin och häst. Men Björn af Kleen finner menyn mer hemtrevlig än smakrik.

Urban Brådhe

Oljeprovning.

Urban Brådhe

Olja och vinäger.

Oljebaren är inte, som man skulle kunna tro, en ny hipp bar uppkallad efter en av grundvätskorna i den pågående konflikten i Mellanöstern.

Eftersom Oljebaren ligger i det lantliga Vasastan, närmare bestämt på Torsgatan, är det  olivolja snarare än råolja som åsyftas: ”en bistro och butik i Medelhavsanda”. Journalisten Martin Gelin skrev i Sydsvenskan i veckan att det numera är socialt accepterat i New York att ”odla rädisor på taket och äta ägg från de egna kyckligarna på bakgården”.

Oljebaren är kanske en del i den trenden. Aldrig har jag sett som många tamdjur på en och samma meny: häst, tupp och kanin. Hemtrevligt.

Men vi börjar med ”liten oljeprovning”. Ett fat, inte den rostiga petroleumvarianten som uteliggare värmer sig över i amerikanska ghetton, utan en avlång tallrik med fyra urgröpta hål fyllda med olika sorters trögflytande gröngul vätska för 99 kronor totalt. Den gröna sicilianska Primo D.O.P.-oljan är klart friskast.

Sedan mot husdjuren: jag väljer en confiterad kanin för 99 kronor – som påminner om den patéliknande fläskdelikatessen rilette, den är liksom trådigt torr och fett aptitlig på samma gång, och den bifogade aprikosen adderar välbehövlig sötma.

Gårdstuppen, en av huvudrätterna, uppträder postumt i fyra roller: som rostad klubba, grillat lår, pocherat bröst och krispigt skinn (hela föreställningen går för 195 kronor). Smarrigast är skinn och klubba medan låret är besudlat av ett lite unket lever- och tryffelsmör. För att travestera Jed Bartlet: låt gårdstuppen vara gårdstupp.

Pontus Hammarlund, å sin sida, gick för kraken; grillad biff på svensk häst, bearnaisesås och pommes frites för 219 kronor. Pontus, en jägare till vardags, talade, efter en halv flaska Pinot Noir, klarspråk om djurlivets smakhierakier: ”om detta hade varit en älg”, sade han om hästen, ”hade jag sagt: ‘det här är en gammal ko’. Men alla gånger hellre häst en gris”.

Klart som korvspad. Oljebaren är en ganska oförarglig mix av butik och krog som dock är för loj och ojämn för att riktigt förtjäna någon större tillströmning av stockholmare. Som Pontus konstaterar: ”man blir trevligt bemött när man väl blir bemött”. Ett kärt husdjur bör vara mer tillgivet än så.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset