Människor blir inte kriminella för att de växer upp i ”fel” bostadsområde. Det finns däremot flera andra riskfaktorer för våldskriminalitet, visar studier.

Det är en ny sammanställning över de senaste årens studier på området.

– Det finns ett flertal riskfaktorer för våldskriminalitet som består efter man tagit hänsyn till familjära faktorer, säger forskaren Sebastian Lundgren.  

Sebastian Lundström, forskare vid Kriminalvårdens utvecklingsenhet, har tillsammans med Ralf Kuja-Halkola sammanställt rapporten.

– Vi ser att adhd, föräldrarnas ålder och personens intelligens är just sådana riskfaktorer för våldsbrottslighet, den aktuella forskningen ifrågasätter dock bostadsområdets status som en riskfaktor, säger Sebastian 

Studierna som analyserats är genomförda under åren 2007-2013 av forskare anställda inom kriminalvården. I studierna har olika riskfaktorer för kriminalitet testats genom att ta hänsyn till familjära faktorer såsom genetiska faktorer och uppväxtmiljö.

Rapporten lyfter bland annat fram en studie där forskarna delade upp riskerna för våldskriminalitet i genetiska och miljömässiga komponenter. Resultatet visade att genetiska faktorer spelade en större roll än miljömässiga faktorer. Forskarna fann också att bortadopterade barn till biologiska föräldrar som dömts för ett brott hade 50 procents större risk att själva dömas för ett brott.

– Att man utifrån beräkningarna funnit att genetiska faktorer spelade roll betyder inte att ett beteende ej går att påverka. Tvärtom, genetiska faktorer är högst påverkansbara av miljömässiga interventioner, säger Sebastian Lundström.

Tanken är att resultaten skulle kunna användas i stödjande och brottsförebyggande arbete.

– Interventioner riktade mot skensamband ger förmodligen liten eller ingen effekt och därför är det viktigt att rikta insatserna rätt, exempelvis genom medicinering eller KBT-terapi riktad mot adhd. Samtidigt är det också viktigt att inte bara sätta in förebyggande insatser på individnivå utan ta den bredare familjekonstruktionen i beaktande för att få en så brottsreducerande effekt som möjligt säger Sebastian Lundström.

Christer Karlsson, förbundsordförande i organisationen Kriminellas revansch i samhället (Kris), håller med om att de riskfaktorer som nämns i forskningen kan leda till kriminalitet. Men han tycker också att det finns flera andra faktorer som inte tas upp.

– En viktig faktor som vi ser det är mobbning i skolan och det utanförskap det skapar vilket i sin tur leder till att vissa tar till knark och börjar begå brott. Just tidig knark- och spritdebut är något vi menar är en riskfaktor, säger han.

Enligt Christer Karlsson är människors hemförhållanden också en viktig aspekt.

– Jag tror att det i grund och botten handlar mycket om vad man får med sig hemifrån och vilken trygghet man har hemma, det tror jag är en avgörande faktor, säger han.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset