Osten: Jag vill göra filmer som ger livslust Suzanne Osten hoppas på en debatt om den svenska åldringsvården efter "Wellkåm to Verona". De gamla skådespelarna i filmen visar att "man kan bli bättre ju äldre man blir".
Osten: Jag vill göra filmer som ger livslust Suzanne Osten hoppas på en debatt om den svenska åldringsvården efter "Wellkåm to Verona". De gamla skådespelarna i filmen visar att "man kan bli bättre ju äldre man blir".

Suzanne Osten är aktuell med två premiärer.
På Stadsteatern återvänder kvinnorna från klassiska ”Jösses flickor” i en bearbetning av Malin Axelsson som går under namnet ”Jösses flickor – återkomsten”. I filmen ”Wellkåmm to Verona” kretsar handlingen kring ett gäng åldringar på exklusiva hälsohemmet Verona. När Walter (som spelas av Jan Malmsjö) beslutar sig för att sätta upp Romeo och Julia förvandlas det stillsamma hemmet till en plats för kärlek, svartsjuka och stor dramatik.

• Hoppas du på debatt kring den svenska åldringsvården?

– Ja, naturligtvis. Men det är inte en film om döden eller om sjuka, det är en film om livet. Den otroliga livsglädjen, kampen, finns överallt där man tittar. De verkligt gamla skådespelarna i filmen, Erland Josephson, Jan Malmsjö och Ghita Nørby, ligger inte på latsidan precis. De bevisar att man kan bli bättre ju äldre man blir.

• Tänker du mycket på ditt eget åldrande? Var det där idén till filmen föddes?
– Jag tänker nog mer konkret. Vem är jag om jag inte har något arbete längre, finns jag om jag inte är regissör? Kan jag leva utan att vara i tidningen? Jag tycker att det är jätteroligt att möta dig, men hur rolig är jag när jag är 90, liksom?

• Det beror på hur frisk man får vara, antar jag.

– Det är grundfrågan. Men också om man har människor som bryr sig. Man ska se till att man har en aktiv familj som tycker om en. Har man inte det är man nog illa ute när man blir sjuk. Filmen kretsar kring livet. Jag är väldigt intresserad av om det går att göra filmer där man känner livslust när man går från biografen.

• Finns det några av dagens regissörer som inspirerar dig?

– Jag kände en väldig glädje när jag hade sett Lukas Modyssons ”Fucking Åmål”. Då jag gick ut därifrån tappade jag en massa böcker och tidningar och genast störtade det fram människor som hjälpte mig att plocka upp. Då tänkte jag att det här måste vara en bra film.

• ”Jösses flickor – återkomsten” går upp på fredag. Känns den lika relevant i dag?

– Framför allt visar den att det lönar sig med kollektiv kvinnokamp. För mig är det viktigt att man i dag kan vara ensamstående mamma utan att det är någon skam.

• Hur vill du att unga tjejer som kollar föreställningen ska reagera?
– Jag vill att den ska vara stärkande. Man kan med oro se att det är allt fler yngre tjejer som skär sig och tar livet av sig. Jag känner en tjej som ligger intagen för självsvält och håller på att dö. Hon fick för sig att hon var för fet och nu är hon nära döden. Tonåren är en jobbig tid. Men jag tror musiken, rollspelen och alla de uttrycken är bra. Det ska bara kombineras med något slags idé om meningen med samhället och det är svårt i vårt sekulariserade samhälle. Vi har inte en stark tro på en mening.

• Har du?
– Jag har hittat meningen i skapandet och att ge skapandet vidare till unga människor. Det finner jag meningsfullt.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset