Viralgranskarens redaktörer Åsa Larsson och Hugo Ewald presenterar traditionsenligt året som gått i ryktena, missförstånden och bluffarnas värld.

Under 2017 har Viralgranskaren infört Källkritikens dag den 13 mars, för att försöka lyfta upp frågan om källkritik på nätet, och tilldelats 2017 års Sociala medier-pris. Vi har även granskat en mängd bluffar, lögner och felaktigheter – du kan hitta alla granskningarna här.

Hur har året sett ut?

Bluff-kedjebrev

Under 2017 fick många svenskar bekanta sig med Fabrizio Brambilla, en påhittad person som påstods vara hackare. Kedjebrevet om Fabrizio spred sig som en löpeld, men grundade sig på en lång rad liknande kedjebrev med falskt innehåll som går att spåra tillbaka till tiden då vi mestadels mejlade till varandra på nätet. För den som ändå blev orolig: Du kan inte bli hackad genom att bara acceptera en vänförfrågan på Facebook.

Främlingsfientlig propaganda

Under sommaren delades en bild på en tom buss i en stor norsk främlingsfientlig grupp. Bussätena på bilden togs av gruppens medlemmar för kvinnor i burka och kommentarsfältet fylldes med nedlåtande kommentarer om invandrare. ”Skrämmande. Man kan inte se om det är män eller kvinnor. Om de har högar med stulna varor under lakanet eller till och med vapen och bomber”, skrev en gruppmedlem.

I Sverige spred en man i 50-årsåldern en bild på en äldre kvinna med blåmärken i ansiktet ihop med texten ”Stina 85 år blev misshandlad och rånad av tre asylinvandrare i Jordbro utanför Stockholm”. Det visade sig dock att bilden kom från ett lokaltidningsreportage om en äldre kvinna som slagit sig på ett boende när hon försökt ta sig till toaletten på egen hand för att de anställda hade så mycket att göra. De anhöriga till kvinnan, som var avliden sedan ett par år tillbaka, var mycket upprörda: ”Det här var så långt ifrån vad min mamma stod för.” Mannen hade tidigare spridit liknande påståenden.

Viralgranskaren har även granskat påståenden om att ”en vit kvinna eller flicka våldtas av muslimer i Europa var 4,8:e sekund”, att ”vänstern” vill ändra den svenska flaggan och att en svensk kyrka ska ta tagit bort kors för att ”muslimska migranter ska känna sig välkomna”.

Det vi stoppar i oss

Olika former av falska och missvisande påståenden som rör mat och hälsa har fortsatt spridas. Bland annat har olika typer av så kallade viralsajter spridit falska påståenden om allt från aspartam till fisksorten pangasius till påståenden om att det är farligt att återuppkoka vatten.

Utvecklingen i USA

I samband med USA-valet 2016 sökte sig många fejkspridare till de politiska forumen för att både tjäna pengar och uppmärksamhet. Då utnyttjade dessa Trump-väljarnas benägenhet att okritiskt dela artiklar i vredesmod. Under 2017 och Donald Trumps presidentskap började detta fokus skifta och de som ville ha klick började även rikta in sig mot den andra politiska sidan, där exempelvis historier om hur korkad Trump var med lätthet spreds vidare utan att kontrolleras.

Under året framträdde även en allt klarare bild av hur desinformation från Ryssland använts i det amerikanska valet. Bland annat har kongressledamöter offentliggjort några av de Facebook-annonser som sponsrats av företag med kopplingar till ryska staten, framför allt genom organisationen Internet Research Agency vars material Facebook beräknar att 126 miljoner amerikaner bevittnat i samband med valet. Innehållet som kopplas till Ryssland har inte nödvändigtvis propagerat för en viss kandidat utan snarare har det handlat om att spä på motsättningar i kontroversiella stridsfrågor.

Bedragarna fortsätter att sprida blufftävlingar

Bedragare tar till allt mer tekniskt sofistikerade metoder för att luras, framför allt Facebookstatusar där du till exempel påstås kunna ta del av presentkort på stora butikskedjor. Den som klickar sig in och fyller i sina personuppgifter ger en stor rad företag rätt att kontakta en. Under året har Viralgranskaren kunna visa hur till exempel Viasat, Fyrklövern, Vinhyllan.se och Postkodlotteriet tagit del av personuppgifter som kommit från blufftävlingar. Samtliga har nu brutit sina samarbeten med företaget bakom bluffundersökningarna.

 Falska profiler i svenska Facebookflöden

Viralgranskaren har länge kunnat rapportera om olika typer av falska profiler på framför allt Facebook, någonting som verkar ha nått en kulm under 2017 är många användare fick vänförfrågningar från flera bluffprofiler om dagen. Profilerna har som syfte att leda in användare till bedrägliga ”dejtingsajter”, som själva erkänner att många av profilerna är falska.

Terrordåd källa till rykten och desinformation

Den 7 april 2017 körde en lastbil på människor längs Drottninggatan i Stockholm med fem dödsfall till följd. I dagarna som följde var informationsflödet enormt och flera obekräftade uppgifter och falska påståenden spreds. Rykten om skottlossning i flera olika delar av centrala Stockholm spreds vilt på sociala medier och i etablerade medier, och orsakade panik.

Efter terrordådet uppmärksammade Viralgranskaren flera falska rykten som fick stor spridning, bland annat att en oskyldig man felaktigt hängdes ut som den misstänkte terroristen Rahmat Akilov. Även dagarna efter terrordådet spreds en serie falska rykten, bland annat om att man i samband med den efterföljande kärleksmanifestationen ska ha förbjudit svenska flaggor och att en präst i SVT ska ha sagt att man måste förlåta den misstänkte terroristen.

Men trots detta var väldigt många människor just källkritiska. På Facebook varnade många sina vänner för att inte sprida falsk information, att inte sprida bilder på offren och att tänka sig för när de delar efterlysningar.

”Ur ett viralgranskarperspektiv är det här en utveckling åt rätt håll: Allt fler människor söker sig till sociala medier för att hitta snabb information – och allt fler hanterar den information de får där kritiskt och vaket.”, skrev Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson i dagarna efter attentatet.

Vad har hänt på det tekniska planet?

Google, Facebook och Twitter har under åren tagit flera steg för att motverka spridningen av falskt material, efter att ha anklagats för att vara passiva i frågan.

Google har bland annat introducerat olika verktyg för faktagranskningar att tydligt märkas ut som detta i sökresultaten, och har enligt företaget själva introducerat olika verktyg för att nedgradera falsk och missvisande information i sökresultaten. Så sent som i december meddelade sökjätten att man även kommer att hindra material som på olika sätt döljer sitt ägarskap eller ursprungsland från att förekomma i Google news. Trots detta visades bland annat sökresultat från företaget som innehållit desinformation som toppresultatet i samband med bland masskjutningarna som ägde rum i Las Vegas respektive Texas tidigare i år.

Facebook har instiftat nya regler som syftar till att förhindra att falska påståenden sprids, bland annat genom att blockera avsändare av falska påståenden från att annonsera på plattformen. Under året testade man även ett system där oberoende faktagranskare kunde granska spridda artiklar och få sina granskningar visade under de falska påståendena. Systemet har dock kritiserats av flera av de deltagande parterna, och har tagits bort av Facebook.

Twitter har framför allt genomfört stora utrensningar av konton kopplade till olika terrorgrupper och bedrägliga dejtingsajter. Terrororganisationer som IS har därför bytt plattform till framför allt Telegram för att sprida propaganda. Den 18 december implementerade dessutom Twitter nya riktlinjer mot hat och trakasserier som kommit att leda till att flera konton framför allt kopplade till högerextremism kommit att stängas ned.

Framtiden

2018 är valår i Sverige och vi tror att det kommer att dra till sig de som vill luras på nätet – bedragarna som vill åt dina personuppgifter, viralsajterna som vill åt dina klick, de ideologiskt drivnas propaganda, de som helt enkelt vill skämta eller göra satir och vanligt folk som gör som vi människor gjort i alla tider: sprider rykten, missförstånd, skämt, experiment och ljuger av olika anledningar. Tänk och kolla upp det du ser på nätet – innan du delar!

Så här var Viralgranskarens år 2016
Så här var Viralgranskarens år 2015
Så här var Viralgranskarens år 2014 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset