Polisens tekniker arbetar efter sprängningen vid polishuset i Helsingborg.
Polisens tekniker arbetar efter sprängningen vid polishuset i Helsingborg.

En kraftig explosion inträffade vid polishuset i Helsingborg natten till onsdagen. ”En attack på vår demokrati”, anser statsministern. Samtidigt visar statistik att hot och våld mot rättsväsendet ökar.

Natten till onsdagen detonerade en kraftig sprängladdning vid polishuset i Helsingborg. Entrén totalförstördes och minst 30 fönsterrutor krossades på byggnaden mittemot. Inga människor ska ha skadats i dådet.

Rikspolischefen Dan Eliasson fördömde dådet.

– En attack mot polisen är inte bara en attack mot samhället utan en attack mot alla människors säkerhet eftersom det är dem vi finns till för att skydda. Det är mycket allvarligt, säger han i ett pressmeddelande.

Polisen har jobbat intensivt med att säkra spår och försöka ta reda på vem eller vilka som ligger bakom explosionen. Men på onsdagseftermiddagen hade man inte någon misstänkt. Däremot en teori om vad som kan vara ett möjligt motiv.

– Det är rimligt att tro att detta är en följd av det goda polisarbete vi utför. Vi arbetar i grovt kriminella miljöer och det skapar irritation hos dem vi arbetar mot, säger områdespolischef Patric Heimbrand under en pressträff.

LÄS MER: Våldet mot polisen: ”Stenkastningen har blivit vår vardag”

Det är inte ovanligt att rättsväsendet blir måltavla för hot och våld. Bara i år har det skett flera attacker.

• 1 januari: En handgranat detonerar utanför polishusets entré i Katrineholm. Dörrar, fönster och flera bilar på gatan utanför skadas.

• 6 februari: En bil som tillhör en polischef exploderar utanför dennes bostad norr om Stockholm. Polischefen har bland annat jobbat mot gängkriminalitet.

• 13 augusti: Utanför entrén till polisstationen i Hallstahammar sker en explosion som orsakar materiella skador.

Faktum är att det har skett en ökning när det kommer till hot och våld mot poliser. Det visade en rapport som Polisförbundet publicerade i somras. Sju av tio poliser uppgav i undersökningen att våldet mot dem hade ökat de senaste två åren.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz säger att hon tyvärr inte är förvånad över sprängattentatet i Helsingborg.

– Vi har sett flera liknande attacker mot polishus och mot bilar. Vi vet att hot och våld mot poliser har blivit grövre. Utsattheten har ökat de senaste två åren, säger hon till TT.

Även när det kommer till trakasserier, hot och våld i landets domstolar har det skett en rejäl ökning de senaste åren.

Under 2016 registrerades 487 incidenter i domstolarna, enligt statistik från Domstolsverket. Det är en ökning med 30 procent från året innan. Antalet incidenter har ökat varje år sedan 2009 då det inträffade 170 incidenter.

Efter sprängdådet i Helsingborg har även statsminister Stefan Löfven, S, uttalat sig.

”Sprängdådet mot en polisstation i Helsingborg är oerhört allvarligt. En attack på polisen är i förlängningen en attack på vår demokrati. Nattens dåd visar att vi måste fortsätta och intensifiera kampen mot den grova brottsligheten. Med strängare lagar, bättre verktyg och ökade resurser till polisen ska vi bekämpa våldet och öka tryggheten”, skriver han i ett mejl till TT.

Polisen i nordvästra Skåne tänker inte låta sig skrämmas efter bombdådet.

”Vi backar aldrig för kriminella”, skriver de på Facebook.

LÄS MER: Nej, stenkastare slipper inte straff i Sverige

Tre andra attacker mot rättsväsendet

Bombbrottslingar fastnade på film
Den 30 november 2014 detonerade en bomb utanför Rättscentrum i Malmö. Polisen släppte så småningom en övervakningsfilm som visade hur två maskerade personer placerade något som såg ut som en kylväska lindad med eltejp utanför entrén. De tände på och sprang sedan från platsen. Det blev stora materiella skador och en person fick lindrigare skärskador av explosionen. En kvinna och en man misstänktes inledningsvis för dådet men utredningen lades ned.

Ville stoppa rättegång med bombattrapp
I november 2015 hittades en mystisk låda utanför polishuset i Luleå. Polisen misstänkte att det var en bomb och spärrade av ett större område. Det visade sig senare att det var en bombattrapp som innehöll ris bland annat. En man i 35-årsåldern, som förekommer i över 30 avsnitt i belastningsregistret, dömdes till en månads fängelse för falskt alarm efter att hans dna hittats på bombattrappen. Anledningen till brottet var att han försökte stoppa en bekants förhandling i den intilliggande tingsrätten.

Kastade granat mot polisbuss
I augusti 2015 uppstod oroligheter i Tumba i Stockholm med stenkastning och bränder. Det kulminerade när någon kastade en splittergranat mot en polisbuss med fyra poliser i. Totalt hittade tekniker 105 hål i bussen efter granaten. Poliserna klarade sig utan skador. En 18-årig mans dna hittades på en del av granaten och han åtalades för mordförsök samt flera andra brott. I mars förra året friades han för granatattacken.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om polisen brott