Natten till i måndags blev en person rånad på sin mobiltelefon på en bar nära Medborgarplatsen. Vid lunchtid samma dag försökte unga män slita av en halskedja från en äldre kvinna.
Natten till i måndags blev en person rånad på sin mobiltelefon på en bar nära Medborgarplatsen. Vid lunchtid samma dag försökte unga män slita av en halskedja från en äldre kvinna.

Den senaste tiden har det skrivits mycket om unga gatubarn på Södermalm i Stockholm, som enligt polisen ligger bakom flera rån och rånförsök. Enligt Christan Frödén, som jobbar med gatubarnen , blir barnen också ofta själva utsatta för brott. "Det finns väldigt tydliga hierarkier, våld, sexualbrott och människohandelsliknande tendenser inom grupperna", säger han.

Den senaste veckan har flera rån och rånförsök inträffat på Södermalm i södra Stockholm. Vid 02.00-tiden natten mot måndagen rånades en person på sin mobiltelefon på en bar på Södermalm. När offret försökte ta tillbaka mobilen fick hen ett slag i ansiktet.

Ungefär en timme senare försökte ett antal unga personer på cykel råna en person på Katarinavägen. Med sig hade de ett ”knivliknande föremål”.

Vid lunchtid på måndagen försökte unga män slita av en halskedja från en äldre kvinna vid Björns trädgård när hon klev ut ur en bil. Kvinnan ramlade omkull och ambulans fick tillkallas.´

Så sent som på torsdagskvällen sökte polisen med helikopter efter efterlysta barn, med misstanke om personrån, skrev polisen på Twitter.

Barn utan vårdnadshavare, så kallade gatubarn, har funnits i Stockholm i flera år. Det som chockar Christian Frödén, gränspolis som jobbar med gatubarnen i Stockholm, är barnens ålder.

– Det är inte ett nytt fenomen att de finns, men att så pass unga killar, på så pass kort tid, har etablerat sig och begår så pass allvarliga brott, det sticker ut, säger han.

Det sägs att det finns cirka 200 gatubarn i Stockholm. Hur många av dem är det egentligen som begår brott?

– Man kan inte dra alla över en kam, det är helt riktigt. Hur många som är aktiva just nu är svårt att säga. Jag skulle säga att det är ett hundratal som vi vet är aktiva, men om två månader kan det vara 20 och månaden efter 150. De reser mycket fram och tillbaka genom Europa. Allteftersom det hettar till antingen genom interna bråk i gruppen, eller att man har polisen efter sig, så drar man ett tag. Därför är siffran väldigt svår att ge sig in på.

Har ni koll på hur de här barnen lever?

– Vi har ganska bra koll. Framförallt så vill jag framhäva vårt samarbete med socialsekreterare i yttre tjänst, som patrullerar gator. Där har vi väldigt tät kontakt. I veckan hittade ingripande poliser ett gäng med tolv killar som sov på ett tak. Några hade avvikit från LVU och några hade inte sökt asyl alls. Så kan det typiskt se ut, att man väljer att vara med familjen, säger Christian Frödén.

Litar inte på myndigheter

Han menar att gatubarnens familj blir de andra killarna på gatan.

– Man har inga positiva erfarenheter av myndigheter. Därför litar de inte på myndigheter och ”vad skulle de kunna ändra på i min tillvaro”? Det är så pratet går. Då är man hellre med grabbarna, trots att det finns väldigt tydliga hierarkier, våld, sexualbrott och människohandelsliknande tendenser inom grupperna . Men det är ändå den trygghet man känner till, säger Christian Frödén och fortsätter:

– Jag vill att man ska kunna ha två frågor i luften samtidigt. Att de är ganska allvarliga brottslingar, och frekventa sådana, samtidigt som de är väldigt utsatta i den här situationen.

LÄS MER: Var själv gatubarn – nu hjälper han andra

Stannar i Stockholm

Vem har då ansvaret för de här barnen – varför är de på gatan? Enligt Christan Frödén söker merparten av barnen asyl, vilket gör att de blir tilldelade en hemortskommun. Kommunen går  vidare med att placera barnet på ett HVB-hem eller i ett familjehem, beroende på ålder. Problemet är att pojkarna ofta ändå väljer att vara i Stockholm.

– Som vi har sett genom åren så avviker de här killarna frivilligt. Säg att Sundsvall får en av de här killarna, och då ska hålla kontakt med honom, trots att han ändå drar till Stockholm. Man efterlyser honom som avviken och polisen i Stockholm träffar på en helt okänd kille, som uppger ett helt annat namn än vad han har sagt i sin asylansökan. Då blir han en anonym kille på gatan i Stockholm, samtidigt som Sundsvall saknar sin kille. Det blir snurrigt och det blir svårjobbat, säger Christian Frödén.

Det är barn vi pratar om. Borde man inte göra någonting mer? Ska det kunna vara ett val att vara ute på gatan?

– Det är en väldigt bra fråga. Den sista utvägen som jag ser det är att man låser in en ungdom så att de fysiskt inte kan ta sig ut. För att kunna förhindra att de väljer själva och på ett farligt sätt både för sig själva och för andra, säger Christian Frödén.

Platserna räcker inte till

Den myndighet som har individuellt anpassad tvångsvård och verkställer sluten ungdomsvård är Statens institutionsstyrelse (SiS), som samarbetar med kommunernas socialtjänst.

– Det blir socialtjänsterna i varje kommun som får ställa sina ungdomar i kö för att få en plats hos SiS, men det kan ta ett par, tre veckor i kö innan man får in dem dit. Framförallt ska man ha ett väldigt underlag innan man låser in och frihetsberövar en ungdom. Man har lite olika syn i kommunerna, som är 290 stycken som bekant, och man har blivit väldigt tagna på sängen med den här typen av ungdomar som dök upp först 2013 i en större omfattning. Det har byggts ut massor av platser inom SiS, men ändå räcker det inte till, säger Frödén.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset