Fram till slutet av november i år har polisen konstaterat 274 skjutningar. Totalt har 42 människor dödats och 129 skadats i dessa skjutningar.
Fram till slutet av november i år har polisen konstaterat 274 skjutningar. Totalt har 42 människor dödats och 129 skadats i dessa skjutningar.

Nästan varannan skjutning under årets första sex månader skedde på öppen gata i något av Sveriges utsatta områden. Det framgår av polisens egen statistik. ”Om det här hade genomförts av extremister så hade vi pratat i termer om någon form av inbördeskrig”, säger forskaren Amir Rostami.

 

”Majoriteten av skjutningarna har ägt rum på allmän plats i tätbebyggt område”, skriver polisen i dokument som Metro tagit del av. Vidare går att läsa att ”Av de 128 bekräftade skjutningarna har 46 procent ägt rum i ett utsatt område”, vilket innebär 58 skjutningar.

Cirka 40 blir dödade per år

Amir Rostami, polis och forskare vid Institutionen för framtidsstudier, säger:

Om det här hade genomförts av extremister så hade vi pratat i termer om någon form av inbördeskrig

– Vi talar om närmare 100 handgranatsattacker och ca 1500 skjutningar i landet sedan 2011. Ungefär 40 dödade per år och totalt ungefär 500 skadade. Om det här hade genomförts av extremister så hade vi pratat i termer om någon form av inbördeskrig. Nu handlar det i stället om gäng och jag tror att det gör att det känns mindre farligt och bidragit till att det nu blivit halvt normaliserat.
Han fortsätter:

– Om det här hade skett av extremister hade det funnits försvarsmekanismer och en annan typ av mobilisering mot detta.

Precis som polisen larmat om tidigare, menar även Amir Rostami att det behövs mer kunskap och forskning om orsakerna till det gängrelaterade våldet.

LÄS MER: Polisen: Risken att oskyldiga skjuts till döds har ökat

Amir Rostami är polis och forskare vid Institutionen för framtidsstudier, Stockholm universitet. Foto: Pressbild

Handlar om löst sammansatta grupper

Skjutningarna är delar i såväl personliga som gängrelaterade konflikter, som handlar om allt från knarkrevir till att någon har blivit kränkt.

finns en avsaknad av någon form av långsiktig strategi

– Det handlar om väldigt löst sammansatta konstellationer som står för skjutningarna. Det vi kan se utifrån samtal med misstänkta i utredningar är att det finns en avsaknad av någon form av långsiktig strategi, säger Amir Rostami.

2017 var ett så kallat rekordår för polisen i antalet skjutningar som då räknades till 324 stycken. Men även i år ligger antalet skjutningar i landet på en hög nivå.

Fram till slutet av november har polisen konstaterat 274 skjutningar. Totalt har 42 människor dödats och 129 skadats. Med en månad kvar av året är siffran på antalet döda nästan lika hög som förra året, då 43 personer dödades.

LÄS MER: Polisens nya taktik mot gängen: Beslagtar deras skyddsvästar

 

Fram till slutet av november 2018 har polisen bekräftat 274 skjutningar i landet, 42 dödade och 129 skadade. Av de 128 bekräftade skjutningarna som skedde under första halvåret, inträffade 46 procent i ett socialt utsatt område, enligt polisen. Det motsvarar 58 skjutningar.

Offer och gärningsmän är tonåringar

Brottsoffer och gärningsmän blir allt yngre, enligt en polisrapport.

Resultatet av vår senaste rapport visar att individer i våldsorienterade miljöer inte alltid har ”trasig” bakgrund

Tonåringar har både fallit offer för och utfört skjutningar och det förekommer att barn i 9-årsåldern hjälper till att transportera vapen och narkotika åt de äldre, enligt polisen.

Tillsammans med andra forskare analyserar Amir Rostami även orsaken till gängbildningar och att unga män väljer att skjuta och döda.

– Resultatet av vår senaste rapport visar att individer i våldsorienterade miljöer inte alltid har ”trasig” bakgrund som psykisk ohälsa och avsaknad av utbildning, säger Amir Rostami.

En vidare slutsats om hur vi kan förstå det dödliga gängvåldet förväntas komma först efter årsskiftet.

LÄS MER: 93 skjutningar i Stockholms län hittills i år – resulterat i 10 mord

Två unga män poserar med illegala vapen på en bild som förekommer i polisens förundersökning gällande ett misstänkt grovt vapenbrott från tidigare i år. Foto: Polisen

”Kung för en dag”

Polisen har svårt att få stopp på gängskjutningarna. En anledning till det kan, enligt Amir Rostami, vara att situationen i dag är betydligt rörigare än tidigare när gäng under 90-talet och fram till och med 2010 sköt på varandra.

Han upplever att det då fanns en större förmåga att göra analyser, kalkylera risker och vinster hos den organiserade brottsligheten. Att när en konflikt pågått tillräckligt länge låg det i bådas intresse att komma överens och hitta en väg framåt. I dag är gängsammansättningarna väldigt flytande och vem som är vän och ovän kan förändras snabbt.

Många ser sig själva inte överleva sin egen 25-årsdag, att de inte kommer överleva månaden ut

– De som var aktiva på den tiden hade ideal, vare sig det var Tony Montana eller Gudfadern. Men det fanns en strategi bakom ens handlingar och ett syfte med våldet. De hade helt enkelt högre organiseringsgrad. Det vi ser i dag är annorlunda, säger han och fortsätter:

– Många ser sig själva inte överleva sin egen 25-årsdag, att de inte kommer överleva månaden ut. Konsekvenstänket saknas och det kan leda till att man blir mer hänsynslös. Det handlar om att ta för sig och vara kung för en dag.

LÄS MER: Mördaren tros ha skjutit fel person – på fredagen skulle Shayan ha fyllt 23

Socialt utsatta områden

Det finns totalt 61 socialt utsatta områden i Sverige. Alla områden har bedömts av polisen utifrån

  • de boendes benägenhet att delta i rättsprocessen
  • polisens möjlighet att utföra sitt uppdrag
  • eventuella parallella samhällsstrukturer
  • extremism, främst den våldsbejakande islamistiska extremismen

23 områden uppfyller alla uppsatta kriterier och har bedömts av polisen som särskilt utsatta.

Källa: Brottsförebyggande rådet, Polisen

I nästa del av Metros granskning: ”Det är något kraftigt fel när det högst upp på önskelista till jul står skyddsväst”

LÄS MER: Ny rapport: Fotbollsfirmor och mc-gäng samarbetar

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset