Förra året genomfördes ett mord i Stockholmsområdet. Dagen innan hade en man lämnat landet på grund av att polisen varnat om ”en hotbild mot hans liv”, och att han skulle hålla sig undan. Polisen kan föra "en dialog" med personer inom gängmiljön om hotbilder framkommer, enligt kriminalinspektör Christer Axling.

En 35-åring lämnade Sverige och flög till Amsterdam tillsammans med två ”bekanta”.

Orsaken till resan var ”att en av de bekanta av polisen anmodats att hålla sig undan på grund av en överhängande hotbild mot hans liv”, enligt dokument som advokat Thomas Olsson, som försvarar 35-åringen, lämnat till rätten.

Dagen efter att trion hade åkt till Amsterdam sköts en man ihjäl under dramatiska former i Stockholmstrakten. Polisen misstänker att 35-åringen är inblandad i förberedelserna till mordet. Han greps då han återvände från Amsterdam och sitter nu häktad för medhjälp till mord.

– Jag kan inte berätta någonting. Det är förundersökningssekretess så jag kan inte uttala mig, säger Thomas Olsson. Han bekräftar dock att uppgifterna i dokumentet är korrekta.

LÄS MER: Stockholmspolisen har 137 öppna utredningar gällande mord och mordförsök

Kriminalinspektör Christer Axling, som är utredningsledare i samma ärende, vill inte heller kommentar uppgiften, och betonar att han uttalar sig generellt.

– Polisen har en skyldighet att utreda brott och beivra brott. Vad gäller att förhindra brott så ingår det att ta kontakt med personer som på ett eller annat sätt kan ha en hotbild mot sig. Om vi får in skarpa uppgifter kan vi inte sitta och vänta på att det ska smälla och sen utreda det.

Om en hotad vill ha hjälp finns ”ett batteri av åtgärder” att tillgå, enligt Christer Axling.

Är det vanligt att ni kontaktar personer inom gängmiljön?

– Jag skulle påstå att vi har en dialog med flera av dem.

LÄS MER: Man med misstänkt gängkoppling greps med pistol – skyllde på ”hur samhället ser ut”

Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie och gängexpert vid polisen i Stockholm, bekräftar bilden.

– Vi har samtal med dem ibland, så är det. Problemet är hur vi har fått informationen. Har vi fått känslig information kanske vi skapar en incident om vi lämnar ut att någonting är på gång att hända, säger han.

Han berättar vidare att om personen som blir varnad tror sig veta var informationen om hotbilden kommer ifrån, kan det leda till att den hotade försöker slå till först.

– Men vi har några personer vid polisen som är duktiga på att föra fram informationen på ett bra sätt, säger Gunnar Appelgren.

Om det är bakgrunden till den aktuella mordet, vill inte polisen uttala sig om.

Vill personerna som varnas få hjälp av polisen med skyddsåtgärder?

– Nej, det är väldigt sällan. Man vill lösa det här själv, men då har vi i alla fall gjort vad vi har kunna i den delen. Många gånger är det inte jätteförvånade utan de vet vilka hotbilder som finns mot dem.

Åklagaren som leder förundersökningen om mordet vill inte uttala sig.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset