Att bilda regering kan bli en rysare för Alliansen. För när valet är  vunnet ska regeringspolitiken ta form. Och hur departementen organiseras och ministrar utses är det verkliga testet på innehållet i den politik man gick till val på.
Tre poster är givna och också regeringens tyngsta: statsminister, utrikesminister och finansminister. Fredrik Reinfeldt bildar regering och vill säkert också där omge sig med dem som under de senaste åren stått honom närmast. Det gör att Mikael Odenberg, m, kan ligga bra till för en ministerpost. Den verkliga räknenissen i Reinfeldts omgivning, Anders E Borg, passar inte i ministerljuset och får även i fortsättningen agera i kulisserna. Men även om valresultatet nu visat sig bli lysande för moderaternas del kan de inte räkna med att besätta alla de tre tyngsta posterna, det vore odiplomatiskt. Så när Lars Leijonborg spelat bort det mesta av sitt politiska kapital kan Göran Hägglund bli den som får nöjet att utåt representera Sverige.

Runt Göran Hägglund finns många dugliga personer som Maria Larsson och Mats Odell, båda i riksdagen. Den senare satt i den förra borgerliga regeringen och har ovärderlig erfarenhet för en nybildad regering. Det gäller också Inger Davidson men den kanske mest intressante doldisen i kd är Stefan Attefall, nu gruppledare i riksdagen, och hans erfarenhet därifrån kan användas.
I centern är Maud den klart lysande stjärnan men särskilt många fler färgstarka personer finns inte där, förutom den med centermått vildvuxna Fredrick Federley. Han är mannen som gick före i kärnkraftsomsvängingen, blev utskäll av Maud då så det rungade men som fick rätt. C ser inte längre kärnkraften som ett gigantiskt problem.

Folkpartiet har som sagt ett flertal sargade politiker. Leijonborg själv, Johan Jacobsson som fick gå från partisekreterarjobbet och Pilsäter som också skjutit sigi foten. Kvar står den fd militären Jan Björklund rak och han kniper säkert en ministerpost.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset