Det är ingen tvekan om att Pride behövs, skriver Emilia Larsdotter, ordförande RFSL Borås Sjuhärad.
Det är ingen tvekan om att Pride behövs, skriver Emilia Larsdotter, ordförande RFSL Borås Sjuhärad.

Kraven är inte höga för att förändra samhället, inte alls. Tvärtom är det väldigt enkla. Det handlar för varje enskild om att respektera sina medmänniskor. Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Det är ingen tvekan om att Pride behövs, skriver Emilia Larsdotter, ordförande RFSL Borås Sjuhärad.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Att vi lever i ett samhälle där många människor exkluderas både strukturellt och socialt är det ingen tvekan om, men det går att förändra. En förändring som i sig inte skulle medföra något annat än positiva effekter i samhället. Särskilt sett till det stora personliga lidande som markant skulle minska och de i dag enorma kostnader som samhällets skadliga normer skapar genom det stigma som orsakar psykiskt lidande, men också de kostnader som följer av det våld som HBTQIA-personer utsätts för dagligen i samhället.

LÄS MER: DEBATT: Unionen: Arbetsgivare, ni har ett ansvar gentemot HBTQ-personer

Var femte homo-, bisexuell och transperson i åldern 16–25 år har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående. Det är dubbelt så många som hos andelen unga heterosexuella enligt Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Samtidigt har fler än var tredje transperson, hela 36 procent, allvarligt övervägt att ta sitt liv det senaste året. Ser vi till gruppen unga transpersoner i åldern 15–19 år så är det så många som 57 procent som försökt ta sitt liv enligt Folkhälsomyndigheten. Något som är starkt kopplat till oviljan runt om i samhället för att respektera alla människor på lika villkor.

Pride handlar inte bara om fest och glädje utan även om den kamp som dagligen måste fortgå. Kraven är inte höga för att förändra samhället, inte alls. Tvärtom är det väldigt enkla. Det handlar för varje enskild om att respektera sina medmänniskor. Svårare är det inte. Ska vi se det ur ett vidare perspektiv så kan det sammanfattas precis så som FN gjort i deklarationen om mänskliga rättigheter. ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”.

LÄS MER: Debatt: Här är årets tema av Stockholm Pride

Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Tyvärr kränks HBTQIA-personer i Sverige dagligen, både fysiskt och psykiskt, i alla klasser och samhällsgrupper, oavsett ursprung och ålder, oavsett kön eller läggning. Grunden till det ligger i de skadliga normer som i mångt och mycket styr vårt samhälle och vårt agerande i vardagen. Normer som enbart finns för att vi tillåter dem att finnas. Det är dags att vi lyfter blicken och tar klivet bortom normbarriären och börjar ta ansvar för våra medmänniskors rättigheter och hälsa.

Pride handlar helt enkelt om just den rätten, rätten att få leva fritt och utan kränkningar. Att få älska den en älskar att få leva som det kön en är. Det är ingen tvekan om att Pride behövs, att alla föreläsningar, utställningar, samtal, debatter och möten mellan människor behövs för att skapa en värld där alla människor kan leva tryggt.

Emilia Larsdotter, ordförande RFSL Borås Sjuhärad

Om debattören

  • Ålder. 42 år.
  • Gör. HBTQ-aktivist och ordförande RFSL Borås Sjuhärad.
  • Mer. Förälder till två barn. 

HBTQIA

HBTQIA står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera, intersex personer och asexuella och är en förkortning för olika könsidentiteter och sexuella identiteter som bryter mot heteronormen på olika sätt. Förkortningen gör det lättare hänvisa till de olika identiteterna, men de olika identiteterna och individerna som ingår i grupperingarna är naturligtvis olika.

Hjälplinjer – behöver du någon som lyssnar?

  • Självmordslinjen: Öppet dygnet runt alla dagar, tel 90101 och chatt. Kvällar kl 18-22 har de flest volontärer på plats.
  • Nationella hjälplinjen: Alla dagar klockan 13-22, tel 0771-22 00 60
  • Barnens rätt i samhället (BRIS)
    Barnens telefon, för dig under 18 år: Alla dagar klockan 14-12, tel 116 111
    Vuxnas telefon – om barn: Vardagar klockan 9-12. Tel 0771-50 50 50
  • Jourhavande Medmänniska: Alla dagar klockan 21-06, tel 08-702 16 80

NASP, Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

LÄS MER: Debatt: Det brinner i mig när jag ser hur lata vi blir av städhjälp

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset