Innan Jeanette Höglund engagerade sig för fattiga pensionärer var det politiska intresset svalt.
Innan Jeanette Höglund engagerade sig för fattiga pensionärer var det politiska intresset svalt.

Jeanette Höglund har samlat nästan 75 000 underskrifter för att få stopp på hemlöshet bland pensionärer. Nu ska listan lämnas över till regeringen. Samtidshistorikern Kjell Östberg tror protesterna kan bära frukt i framtiden och berättar om andra folkrörelser som påverkat oss.

Under onsdagenseftermiddagen tågar ett tusental människor från Kungsträdgården till Mynttorget i Stockholm. Med sig har de en namninsamling med nästan 75 000 namn som alla kräver stopp för hemlösheten bland pensionärer som de ska lämna över till regeringen.

LÄS MER: 10 000 över 50 år är hemlösa – Adolf, 61: ”Det värsta är att det är kallt”

Socialministern inte bra nog

Jeanette Höglund, som startade rörelsen, tackade nej till att lämna över listan med underskrifter till socialminister Annika Strandhäll (S):

– Varför ska jag ge det till henne för? Jag har lovat svenska folket att Löfven ska få den personligen. De blev lite snopna när jag tackade nej till Strandhäll men jag sa att här är det jag som ställer kraven och jag vill ge listan till statsministern.

Det har inte alltid varit självklart för Jeanette Höglund att arbeta med politiska frågor. Engagemanget kom när hon via sitt jobb som tunnelbanevakt såg hur många pensionärer det var som samlade burkar, sov på nattbussar och levde i hemlöshet.

– Jag har aldrig riktigt brytt mig om något tidigare, jag var som alla andra som stressade fram och tillbaka från jobbet utan att stanna upp. Sen fick jag upp ögonen för de här personerna och tänkte att det här måste det sättas stopp på, säger Jeanette Höglund.

LÄS MER: Många behöver högre pension än de får

Kan leda till förändring

Enligt samtidshistorikern Kjell Östberg, som forskat kring folkrörelser, är Jeanette Höglunds protest en klassisk sådan som kan tänkas ge resultat:

– Det blir större tryck på frågan om man både samlar in namn och demonstrerar. Det är också en stor bredd på frågan. Från höger till vänster tror jag att alla partier kommer säga att de vill förbättra situationen för pensionärer. Missnöjet är så stort att jag absolut troratt det blir press på politiker, även om de kanske inte vet vad man faktiskt ska göra åt saken.

Jeanette Höglund blir glad när hon hör vad Kjell Östberg sagt. Men helt nöjd är hon inte:

– Jag hade hoppats på 100 000 namn faktiskt. Men de säger att det är en av Sveriges största insamlingar under så kort tid någonsin, så jag får väl nöja mig med det.

LÄS MER: Möt kvinnokampens pionjärer

Folkrörelser vi minns

Kvinnlig rösträtt:

Under slutet av 1800-talet väcktes frågan om rösträtt för kvinnor på flera håll i världen. 1899 lämnade Fredrika Bremer-förbundet in en petition om kvinnlig rösträtt men det skulle dröja ytterligare 20 år av protester och demonstrationer innan kvinnor fick sin rösträtt tillsammans med röstreformen 1919.

Totalförbud mot alkohol:

Som resultat av röstreformen introducerades också folkomröstningar. Den första 1922 handlade om alkoholpolitiken, efter att nykterhetsrörelser samlat in två miljoner underskrifter för ett totalförbud av alkohol. Nej-sidan segrade med två procent, men alkoholpolitiken fortsatte hållas restriktiv med bland annat ransonering och motbokssystemet.

Bevara kristendomsundervisningen:

1963 samlades över två miljoner underskrifter i en reaktion till dåvarande stadsminister Tage Erlanders förslag att minska kristendomsundervisningen i skolan till förmån för en bredare religionsundervisning. Förslaget drevs i genom i riksdagen ändå, de upprörda känslorna kring detta ledde till att partiet Kristdemokraterna bildades.

Daghemsreformen:

Under 70-talet drev främst den feministiska organisationen Grupp 8 frågan om daghem som en jämställdhetsfråga. Det kom att ena kvinnor från både höger,- och vänsterhållet i protester på bland annat Sergels torg i Stockholm. Fri förskola infördes 1975 som många ser som ett direkt resultat av kvinnokampsrörelsen.

Nej till kärnvapen: 

1979 inträffar en kärnkraftsolycka i Pennsylvania, USA. Frågan om säkerheten inom kärnkraft väcks även i Sverige där en folkomröstning hålls. 1980 säger svenska folket nej till kärnkraft, men någon avvecklingsplan presenteras inte. Ur frustrationen växer Miljöpartiet fram som nytt parti år 1981.

 

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset