"Mycket är kopplat till familj och skola", säger Sara André, kurator på BRIS.
"Mycket är kopplat till familj och skola", säger Sara André, kurator på BRIS.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat i större omfattning i Sverige än i övriga nordiska länder. Mer än dubbelt så många barn lider av psykisk ohälsa i dag i jämförelse med för tio år sedan, uppger Socialstyrelsen.

Närmare 190 000 barn och unga mellan 10 och 24 år lider av någon form av psykisk ohälsa. Det uppger Socialstyrelsen i en rapport från december, och som SVT var först med att skriva om.

De barn och ungdomar som finns med i statistiken är de som vid minst ett tillfälle har fått slutenvård eller specialiserad öppenvård eller fått psykofarmaka utskriven. De visar att antalet barn med psykisk ohälsa och som är mellan 10 och 17 år mer än fördubblats i jämförelse med för tio år sedan. För unga vuxna mellan 18 och 24 handlar det om en 70-procentig ökning under samma period.

Vad som ligger bakom utvecklingen är svårt att svara på, uppger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen. Delvis kan det bero på att det i dag finns en ökad medvetenhet och att barn och unga således är mer villiga att berätta om sina psykiska besvär – men det är med all säkerhet inte  hela sanningen.

–Jag har svårt att tro att det bara handlar om allmänna symptom som unga är mer benägna att berätta om. Det finns absolut med i bilden – men sammantaget tror vi ändå att det finns en reell och faktisk ökning av depression oavsett om barn och unga talar mer eller mindre om det, säger Peter Salmi.

LÄS MER: Ökad psykisk ohälsa i kommunerna

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat i större omfattning i Sverige än i övriga nordiska länder, uppger Socialstyrelsen. Mestadels handlar det om depressioner och olika typer av ångestsyndrom. I takt med detta har också utskrivningen av antidepressiva läkemedel ökat i omfång.

Av de 190 000 barn och unga som lider av psykisk ohälsa består den största gruppen av unga kvinnor mellan 18 till 24 år. Medan ungefär var tionde av alla flickor, pojkar och unga män lider av någon form av psykisk ohälsa, slår detta mot ungefär 15 procent av alla unga kvinnor.

– Men vad gäller ökningen som sådan kan vi se att den varit lika stor bland alla i hela ungdomsgruppen. Så förmodligen handlar detta om en förändring i de miljöer där unga ofta vistas. Saker som diskuteras och framförs är att skolan kan ha ett annat arbetssätt i dag i jämförelse med tidigare. Det kan också handla om att det blivit svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket gör att det tar längre tid att etablera sig i vuxenlivet, säger Peter Salmi.

LÄS MER: Brittiska stjärnan James Arthus om nerverna och kampen mot psykisk ohälsa

Sara André, kurator på BRIS, delar upplevelsen av psykisk ohälsa som ett växande problem bland barn och unga. Hela 4 av 10 kontakter med BRIS handlar om sådant som oro, ensamhet och ångest.

– Mycket är kopplat till familj och skola. Och där ser vi att det finns många brister – att barn inte får den hjälp som de har rätt till. Det finns ett stort behov av förebyggande och mer tillgängliga insatser, säger Sara André.

Hur ska man som vuxen agera om man misstänker att ett barn mår dåligt?

– Det första är att man ska våga ställa frågan, man ska inte vara rädd för att klampa in och göra fel. För det är något som ofta kommer upp i våra samtal – att barnet inte känner sig sedd, att det finns en massa vuxna i dess närhet men som inte engagerar sig.

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent.

Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år.

Det är framförallt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av psykisk ohälsa. I takt med att den psykiska ohälsan ökat har också utskrivningen av olika antidepressiva läkemedel tagit fart.

Siffrorna bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister och omfattar perioden 2006-2016. De barn och ungdomar som finns med i statistiken är de som vid minst ett tillfälle har fått slutenvård eller specialiserad öppenvård eller fått psykofarmaka utskriven.

Källa: Socialstyrelsen

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset