Dan Katz presenterar flera teorier till varför vi går på saker.
Dan Katz presenterar flera teorier till varför vi går på saker.

Har du någon gång läst en rubrik och bara tagit för givet att den är sann? Då är du förmodligen inte ensam. Det finns flera psykologiska orsaker till att vi går på fejknyheter, berättar psykologen Dan Katz.

”Löfvens klocka är en Patek Philippe Calatrava 5153 kostar runt 32.000 USD som är lika mycket som ca 275 000 svenska kronor”.

Så löd inledningen på ett Facebook-inlägg som fick stor spridning i september förra året – men som Viralgranskaren kunde berätta inte stämde.

Hur kommer det sig att folk blev arga över den rubriken utan att ha kollat upp om det verkligen stämde?

Enligt Dan Katz, legitimerad psykolog, kan det finnas flera orsaker till att vi går på saker. Men framför allt en: Att det funkar för dig.

– Det beteendet gäller för alla människor, men också hos djur. Vi gör det som funkar, och det är något som snabbt ger oss ett resultat vi gillar, säger han.

LÄS MER: Ja, Trump vann – men alla historier som spridits är inte sanna

Människor har en tendens att hitta enkla lösningar på saker och ting, det kräver mindre energi. Därför blir det lättare att direkt tro att en rubrik är sann utan att kolla upp det själv – eller att avfärda en rubrik om det säger emot vad du själv tycker.

– I synnerhet om du redan börjat skaffa dig en åsikt, och det har de flesta människor. Då har du en grunduppfattning som grundar sig i vad du tagit in för information tidigare. Det kräver ännu mer ansträngning att börja ifrågasätta denna, då ska du gå igenom alla de här sakerna du redan bestämt dig för är sanna. Vi har en tendens att bekräfta det vi redan tycker, som kallas confirmation bias, säger Dan Katz.

Insikten att någonting som du länge trott och argumenterat för är falsk, är också något som kan skapa obehag.

En känsla av skam kan komma in, menar Dan Katz.

– Låt oss säga att du under fem år argumenterat för en åsikt, och sen får information som inte går ihop med den världsbild du har. Då kan du känna skam, och det känns pinsamt. Som att göra bort sig.

Grupptillhörighet, eller ”groupthink”, är en annan psykologisk teori som kan ligga bakom att du går på saker.

LÄS MER: Snopes-reporter: ”De spelar på känslor som upprördhet och rädsla”

Vi tycker om att tillhöra en viss grupp där vi vet att andra människor uppskattar det vi tycker och gör. Det kan vara allt från en social, fysisk grupp till en grupp på Facebook.

– Och de som inte tillhör den här gruppen är ”de andra” och uppfattas som fiender. I gruppen får du hela tiden dina egna uppfattningar bekräftade, och tänker att det är det rätta. Du funderar inte ens över faktan som personer utanför gruppen presenterar, utan avfärdar det som det onda och felaktiga, säger Dan Katz och fortsätter:

– Du blir immun mot att ta in information utifrån.

Har du investerat mycket tid och kraft att skaffa dig en viss ståndpunkt? Då kommer du förmodligen tycka att investeringen är värd det – trots att det du påstår visar sig vara fel.

– Om du impulsartat köper en bil för en halv miljon kommer du i efterhand hitta massa bra skäl till varför det var en bra affär. Trots att du kanske inte hade råd med den tänker du ”jag fick ju den billigt”. Det är samma sak med åsikter.

Säg att du, rent hypotetiskt, fått höra att alla typer av fisk är bra för din kropp. Du lägger ner flera år på att leva efter det, du äter bara fisk och försöker få andra att göra samma sak.

Sen kommer flera nya vetenskapliga studier som snarare visar att all fisk är giftig och onyttig.

– Då kommer du må dåligt och diskvalificera studierna. Du kommer vara benägen att hoppa på åsikter som att lobbyister från köttindustrin påverkat forskarna.

LÄS MER: Påhittade hackare och falska bilder – så var Viralgranskarens år 2017

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset