Den ena gruppen plågar sina egna djur och den andra gruppen plågar andras djur, enligt psykologiprofessorn. Bilden är en genrebild.
Den ena gruppen plågar sina egna djur och den andra gruppen plågar andras djur, enligt psykologiprofessorn. Bilden är en genrebild.

Vilka är egentligen människorna som utsätter djur för lidande? Vi frågade psykologiprofessorn Pär Anders Granhag – som identifierade två huvudkategorier.

LÄS MER: Granskning: De plågar och vanvårdar djur – men få döms till fängelse

Kategori 1: De ofrivilliga

– Den första kategorin utgörs av personer som inte har som intention att plåga sina djur, säger Pär Anders Granhag.

Här menar han att det kan handla om lantbrukare, ofta äldre, som på ett eller annat sätt missköter sina djur.

– Det kan ligga flera faktorer bakom. Till exempel psykisk sjukdom, missbruk, demens eller att de helt enkelt inte längre orkar ta hand om sina djur.

Till kategorin hör även de som har bostaden fylld med katter eller andra djur, enligt psykologiprofessorn.

– Detta är ofta personer som älskar djur, men som av en eller annan anledning tappat greppet om tillvaron och djuren. Personen ifråga avser inte att plåga sina djur, men det blir likväl utfallet.

Pär Anders Granhag anser också att de som uppfostrar sina djur med otillåtna metoder som utsätter djuren för lidande hör till samma kategori.

– Även dessa personer gillar ofta sina djur, men kan gång på gång gå över gränsen och komma att dömas för sina brott.

Deras handlingar kan ha att göra med bristande impulskontroll som är en följd av en personlighetsstörning eller missbruksproblematik.

– Det som förenar de olika grupper som ryms i den här kategorin är att de nästan alltid plågar sina egna djur.

LÄS MER: Nya djurskyddslagen: Så ska djurens rättigheter skärpas – i sex punkter

Kategori 2: De medvetna

Den andra kategorin är ovanligare och utgörs av personer som oftast plågar andras djur, enligt Pär Anders Granhag. Exempelvis de som fångar in och torterar katter eller tar sig in i hagar och skadar hästar och kor.

– Det här är personer som medvetet vill skada djuren. De får ofta ut något av sina dåd, att se och höra hur djuren lider. Ibland får de ut något sexuellt.

Åldern på dessa personer kan variera och ofta finns en antisocial personlighetsstörning i botten, enligt psykologiprofessorn.

– En viss procentandel av dessa går vidare och börjar rikta sina aggressiva handlingar mot människor. Det är svårt att säga hur stor andel detta är, men klart är att de flesta som plågar djur inte går vidare och börjar attackera och plåga människor, säger Pär Anders Granhag.

LÄS MER: De har djur trots förbud – 92 personer påkomna förra året

Psykologiprofessorn Pär Anders Granhag om den typiska djurplågaren. Foto: Polisen/Göteborgs universitet
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om djurplågeri