Vi har tittat närmare på fyra påståenden som fått spridning inför valet.
Vi har tittat närmare på fyra påståenden som fått spridning inför valet.

Det sprids mycket information med koppling till valet just nu. I många fall saknas källor. Vi har tittat närmare på några påståenden som har fått spridning – och som har gett upphov till frågor från våra läsare.

1. Om id-kontroll vid röstning

”Om en kvinna i niqab ska rösta måste en kvinnlig röstmotagare kolla hennes leg. Finns ingen kvinnlig röstmottagare så – hör här – TILLÅTS DEN SOM MEDFÖLJER DEN NIQABKLÄDDA INTYGA IDENTITETEN! Så det kan alltså vara en man under niqaben – bror som röstar åt syster t ex. HELVETE!”

Så lyder ett Twitterinlägg som har fått spridning. Valmyndigheten har på sin sajt besvarat en fråga om identitetskontroll om en person bär heltäckande plagg. De skriver att ”en person måste styrka sin identitet” när det kommer till röstning. ”Har du ingen id-handling kan en annan person intyga din identitet”, står det också.

Twitterinlägget publicerades den 21 augusti.

Vill en person endast visa sitt ansikte för en röstmottagare av ett visst kön ska man försöka möta önskemålet, skriver Valmyndigheten. ”Om det inte finns någon valförrättare av detta kön i lokalen kan annan frivillig person på plats bistå vid genomförandet av identifikationen”.

LÄS MER: 3 falska påståenden om valrörelsen 2018

Teoretiskt sett är det alltså möjligt att en person kan ljuga om sin identitet vid rösttillfället, men då krävs det att en medkumpan är med på lögnen. Och det gör egentligen ingen skillnad om personen bär ett heltäckande plagg eller inte.

– Det är i så fall en fråga om osant intygande, säger Hans-Ivar Swärd på Valmyndigheten.

Osant intygande är ett brott som kan resultera i böter eller fängelse i högst sex månader.

2. Om reklamkupp mot SD

”Har du fått post av SD? Skicka tillbaka det till SD och de får betala portot och själva ta hand om sin skit!”

Exempel på inlägg som uppmanar till att skicka tillbaka SD-post.

Uppmaningen har fått spridning i sociala medier den senaste veckan. Samma uppmaning spreds även inför förra valet, vilket Viralgranskaren skrev om då. Men metoden fungerar inte på det sätt som beskrivs.

– Om man försöker skicka det här i retur händer inget annat än att det förstör för Postnords infrastruktur. Det hamnar i sorteringen och destrueras, förklarar Postnords presstjänst.

3. Om saknade valsedlar i vallokalerna

I flera inlägg i sociala medier vittnar personer om att Sverigedemokraternas namnvalsedlar saknats i lokaler för förtidsröstning. Ett påstående som bekräftats av Valmyndigheten som säger att även andra partier, Kristdemokraterna och Medborgerlig samling, har drabbats.

Bland annat saknades SD:s namnvalsedlar i stadshuset i Falkenberg, vilket Viralgranskaren har skrivit om. Där menade de ansvariga att det handlade om ”handhavandefel”, det vill säga att man helt enkelt hade missat att lägga ut valsedlarna.

LÄS MER: Så gör du din egen viralgranskning – med hjälp av ett verkligt exempel

En fråga som har uppstått är vems ansvar det är att lägga ut valsedlarna. På Valmyndighetens sajt står det att ”samtliga anmälda partier ansvarar själva för att lägga ut namnvalsedlar”.

– Det är partierna själva som ska lägga ut sina partimärkta valsedlar med kandidatnamn. Men en del kommuner har sagt att partierna kan lämna in namnvalsedlarna till dem och så ser de till att de läggs ut i vallokalerna, säger Hans-Ivar Swärd på Valmyndigheten.

4. Om folk som säljer sina röster

Det har rapporterats om att privatpersoner säljer sina röster i sociala medier. En sökning på till exempel Facebook visar att det mycket riktigt finns flera användare som skriver att de säljer sina röster, priserna varierar från några hundralappar till tusentals kronor.

Två exempel på privatpersoner som påstår att de säljer sina röster.

Att sälja eller försöka sälja sin röst är olagligt. ”Oftast handlar det om tagande av otillbörlig förmån vid röstning, vilket kan ge böter eller fängelse i högst sex månader”, varnar polisen på sin sajt.

I vissa fall kan det handla om mutbrott, till exempel om du säljer din röst till din chef. ”Straffskalan för tagande av muta är böter eller fängelse i högst två år”, skriver polisen.

LÄS MER: 3 gånger partiernas statistik inte visade hela bilden

Det är inte första gången som försäljning av röster i sociala medier har förekommit. Valmyndigheten fick liknande rapporter inför valet 2014. Tittar man ännu längre tillbaka hittar man en artikel i Aftonbladet från 2006 där en man försökte sälja sin röst på auktionssajten E-bay.

Om Viralgranskaren

Har du stött på ett påstående eller en nyhet som du vill att vi ska granska sanningshalten i? Tveka inte att höra av dig till oss på Facebookpå Twitter eller på mejl.

Viralgranskaren följer det svenska journalistförbundets yrkesetiska regler samt de riktlinjer som det internationella faktakollsnätverket IFCN har satt upp.

Här kan du läsa mer om hur Viralgranskaren jobbar.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset