Bombbilen borde aldrig ha fått stå vid regeringsbyggnaden och polisen borde ha varit tidigare på plats vid Utöya. Det konstateras i en ny rapport som ger norsk polis svidande kritik för sina insatser vid terrordåden i Norge. – Det är förhållanden jag beklagar djupt, säger statsminister Jens Stoltenberg.

Cornelius Poppe/NTB scanpix

Polisledningen på väg för att möta kritiken i 22 juli-rapporten som ger hård kritik mot hur polisen betedde sig  i samband med Anders Bering Breiviks terroristattentat förra året.

Först satte den norska insatsstyrkan kurs mot fel ö – sedan började den tungt överbelastade gummibåten ta in vatten och sakta sjunka.

En amatörvideo visar hur en campare med fritidsbåt till slut får komma till elitpolisernas undsättning – allt samtidigt som Anders Behring Breivik avlossar skott efter skott på ön Utöya bara ett hundratal meter bort.

Händelsen är nu en av flera som sågas i 22 juli-kommissionens slutrapport om polisens insatser vid terrordåden i Norge förra sommaren.

Kommissionen – som i nästan ett år granskat norska myndigheternas agerande vid tiden före, under och efter attentaten – slår fast att polisen begick flera stora och mycket allvarliga misstag som inte bara lett till att Anders Behring Breivik lyckades verkställa sin plan, utan även att räddningsaktionerna försenades kraftigt.

– Kommissionens rapport avslöjar omfattande problem i polisen och det är allvarligt, konstaterar Norges statsminister Jens Stoltenberg på en presskonferens i går.

Enligt rapporten hade säkerhetspolisen möjlighet att stoppa Breivik.

Bland annat fanns information om att Breivik köpt material till en bomb, något som aldrig följdes upp. Inte heller gjordes någon koppling när Breivik köpte halvautomatiska vapen i eget namn, menar kommissionen.

Likaså konstateras i rapporten att bomben aldrig hade kunnat explodera utanför regeringsbyggnaden om de säkerhetsrutiner det beslutats om verkställts.

Enligt en säkerhetsplan som fastnat i byråkratin sex månader tidigare skulle bombbilen aldrig ha fått stå parkerad utanför statsministerns kontor. 

Men hårdast kritik får det operativa arbetet.

Kommissionen konstaterar att polisens insats på Utöya och gripandet av Breivik hade kunnat ske åtminstone tolv minuter tidigare om det inte varit för rent slarv.

Efter att bomben exploderade hade vittnen ringt in ett signalement samt ett registreringsnummer till Breiviks flyktbil. Men lappen blev liggande på ett skrivbord i 20 minuter innan det noterades.

Då hade Breivik redan ett kraftigt försprång till Utöya.

– Oacceptabelt, säger advokaten Alexandra Bech Gjørv, som lett utredningen.

– Det fanns flera möjligheter att vara snabbare på Utöya, säger hon.

Några som dock får beröm för sina insatser och sin snabba mobilisering är sjukhusen.

Statsminister Jens Stoltenberg lovar nu en noggrann utredning av polisen, enligt TT:

– Det tog för lång tid att stänga Grubbegatan. Det tog för lång tid att gripa gärningsmannen. Och polisen borde ha varit snabbare på Utöya. Det är förhållanden jag beklagar djupt.

ANALYS: Krävs mer än övning och kunskap

GW Persson: Grundläggande polisarbete saknas

Leif GW Persson, professor i kriminologi, tycker att granskare ofta brukar ha silkesvantarna på, men inte i det här fallet.

– Granskningskommissinoner brukar inte gå så hårt fram som den här har gjort, säger han.

GW Persson anser att den norska polisen på punkt efter punkt inte genomfört grundläggande polisiära åtgärder för att hitta en person som just begått ett grovt brott och förhindra att denne begår fler brott.

– Det är en klassisk iakttagelse att det finns både beredskapslistor och återkommande övningar för att kunna hantera sådant här, men när det väl smäller till så fungerar det inte i alla fall, säger Persson.

Trots att listorna innehåller alla relevanta åtgärder, i den ordning de ska utföras, tror han att svensk polis skulle kunna sköta sig minst lika dåligt i en liknande situation. 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset