Talar Youseif, 15, John Youssef, 14, Renia Haddad, 15, och Anthony Armado, 15, märker alla att skolan förändrats sedan den nya rektorn börjat. Det har blivit lugnare och roligare, säger John Youssef.
 Talar Youseif, 15, John Youssef, 14, Renia Haddad, 15, och Anthony Armado, 15, märker alla att skolan förändrats sedan den nya rektorn börjat. Det har blivit lugnare och roligare, säger John Youssef.

Sociala problem, utanförskap och kriminalitet – så såg bilden av stadsdelen Ronna i Södertälje ut för några år sedan. Men nu har trenden vänt. Betygen stiger och allt fler elever blir behöriga till gymnasiet. I kväll börjar dokumentärserien ”Rektorerna”.

Urban Brådhe

Lina Axelsson Kihlblom började som rektor på Ronnaskolan i augusti 2011. Hennes motto är att låta eleverna veta att de är smarta och att skolan tror på dem.  

Betygen rasade och inte ens hälften av eleverna klarade av att ta sig vidare till gymnasiet.

I invandrartäta Ronna ansågs det helt normalt att inte bli godkänd i kärnämnena engelska, svenska och matematik.

Av 800 elever hade bara ett 40-tal svenska som modersmål. I avgångsklasserna var 15–20 procent nyanlända till Sverige. Bara 42 procent av eleverna uppnådde målen i kärnämnena – och trenden pekade nedåt. I augusti 2011 kom den nya rektorn Lina Axelsson Kihlblom till skolan.

– De dåliga studieresultaten hade blivit en självuppfyllande profetia. Mitt budskap var glasklart, det finns inga förlorade elever. Jag såg Ronnaskolan som Sveriges framtid. Att vara tvåspråkig är en tillgång, inget handikapp, säger hon.

I början handlade det om tilltro. Alla elever fick en egen dator som de dessutom kunde ta med sig hem.

– Budskapet var ”vi tror på dig”, ”du är smart”.

I högstadiet infördes ett system med två lärare under lektionerna.

– Vi tog bort nivågrupperingen. Alla elever har lika värde, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Resultaten kom nästan direkt. Skolan blev lugnare och betygssnittet steg. I höstbetygen 2012 hade 57 procent av niorna fått godkänt i kärnämnena. Målet är att 70 procent ska vara godkända i slutbetygen till sommaren.

Högstadieeleverna John Youssef, Talar Youseif, Anthony Armado och Renia Haddad är överens om att mycket har hänt i skolan det senaste året.

– Betygen har blivit bättre sedan den nya rektorn kom. Skolan är roligare och eleverna vill arbeta mer, säger John Youssef.

– Att vi fick egna datorer har betytt mycket. Nu satsar man mer på alla elever, även på dem som är lite sämre, säger Renia Haddad som är säker på en gymnasieplats till hösten.

Under de närmaste åtta veckorna kommer eleverna i Ronnaskolan och Älvåkraskolan i Älvsbyn att bli lite av tv-kändisar.

– Jag hoppas att tv-serien visar att vi i Ronna valde rätt väg, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Skolverketchef: Det går att bryta trender

Höga prestationskrav höjer elevernas betyg. Låga krav sänker betygen.

– Generellt spelar förväntningarna på elevernas prestationer en väldigt stor roll. Om man sänker kraven på elevernas prestationer hamnar skolan i en ond cirkel, säger Sverker Härd, chef för Skolverkets utvecklingsenhet.

Han tror att Ronnaskolan har valt rätt väg:

– Det går att bryta trender. Förväntningar spelar en stor roll. Det självständiga arbetet får inte gå för långt.

Tidiga insatser är också viktiga, enligt Sverker Härd:

– I Finland är man väldigt duktig på att sätta in snabba stödinsatser under en kort tid. Men insatserna ska inte vara permanenta. Det är viktigt att eleven återgår till de vanliga skolrutinerna.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset