Pelle Ullholm är sakkunnig i sexualundervisning på RFSU.
Pelle Ullholm är sakkunnig i sexualundervisning på RFSU.

Sexualundervisningen i skolan ska inte bara handla om hur en kropp ser ut och hur könssjukdomar överförs. Den måste också öppna upp för samtal om relationer, normer, gränser och hbtq-frågor, menar Pelle Ullholm på RFSU.

14 procent av Sveriges unga definierar sig inte som heterosexuella, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten från 2015. Enligt Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, är ett stort problem i den svenska skolan i dag att lärare inte vet hur de ska få alla elever att känna sig inkluderade i sexualundervisningen.

– Lärare behöver tänka på om de använder metoder som exkluderar elever. Visar jag som lärare hur en kondom ska användas utan att någonsin prata om killar som har sex med killar, eller pratar jag om säkrare sex för alla, oavsett om en penis är inblandad?

Många lärare saknar utbildning

Sexualundervisning har varit ett obligatoriskt ämne i skolan sedan 1955. Däremot är det inte ett obligatoriskt ämne för alla lärare. De som studerar till mellanstadielärare utbildas i hur de håller i sexualundervisning, medan lärare i övriga årskurser inte får det. Trots det ska även lärarna utan utbildning undervisa i ämnet.

– Många lärare känner en osäkerhet och undviker delvis ämnet när de inte har den kunskap som de behöver, och det är inte konstigt, säger Pelle Ullholm.

LÄS MER: Mille Berg har gått i Prideparaden sedan 80-talet: ”Vår kamp har gett resultat”

När regeringen gick ut med sin vårbudget tidigare i år stod det klart att 50 miljoner kronor skulle satsas på att förbättra och modernisera sexualundervisningen i skolan. Enligt Pelle Ullholm ligger en stor utmaning i att se till så att kvalitén på sexualundervisningen inte skiljer sig åt mellan skolor.

– Det är ett av de stora problemen, att den inte är likvärdig på olika skolor. Kanske inte ens i olika klassrum i samma skola. Utmaningen och nyckeln till att lösa det här långsiktigt är att utbilda fler lärare så att de känner sig trygga att undervisa, det gäller både yrkesverksamma och blivande lärare. Kommuner och friskolekoncerner har ett stort ansvar för jämlik undervisning.

Hbtq-frågor ska ta plats i fler ämnen

Sexualundervisningen är ämnesintegrerad, vilket innebär att den ska ingå i fler ämnen – inte bara i biologi. Enligt Pelle Ullholm finns det riktlinjer i läroplanen på hur exempelvis hbtq-frågor kan göras centrala i olika ämnen.

– Det finns flera ämnen som passar väldigt bra för att diskutera normer och sociala förändringar för sex och samlevnad och hbtq-frågor. Inom samhällsvetenskapen, och historia, går det att prata om hur synen på hbtq-frågor har förändrats över tid och vilka drivkrafter det har funnits i samhället. Inom ämnet religion går det att prata om hur det hanteras i religiösa sammanhang. Att löpande diskutera en värdegrund som inte kränker och begränsar är hela skolans ansvar.

Varför är det viktigt att diskutera hbtq-frågor i olika ämnen?

– Rättigheter är en princip oavsett andel men 14 procent av de unga identifierar sig inte som heterosexuella, och det är en stor grupp att missa. Tänk då om man gör övningar i skolan som 14 procent av eleverna inte definierar sig med? Unga är trygga i sin identitet, de mår sämre om inte vuxna bekräftar dem. Vi kan i dag fortfarande se att måendet hos unga hbtq-personer skiftar. Måendet skiljer sig inom gruppen och är sämre bland transpersoner och bisexuella. Omgivningen tolkar en persons sexuella identitet beroende på vem den är tillsammans med. Men det stämmer inte, i synnerhet inte om man är queer eller bisexuell.

LÄS MER: Här är 10 framsteg för hbtq-personer i Sveriges historia

Pelle Ullholm: Så kan du som vuxen prata med barn och unga om hbtq-frågor

  • Om ditt barn säger ”Jag tror att Jenny är kär” kan du som vuxen fråga ”I vem då, i Anna eller i Ahmed?”. Öppna upp för att kärleken inte är riktad, det behöver inte bara vara det ena som gäller.
  • Fråga dina barn om de haft sexualundervisning i skolan och vad de pratade om då. Ställ enkla frågor och visa att du finns där och gärna pratar om ämnet när de själva har lust.
  • Prata med dina tonårsbarn om det som hörs på nyheterna. Fråga om de hört om den nya samtyckeslagen som träder i kraft den 1 juli och om de vet vad den innebär. Öppna upp för diskussion.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset