"En del lärare säger att hbtq-frågor inte är aktuella för yngre elever. Jag kan ana att de då kopplar det till sexuell praktik, och inte förstår att det handlar om identitet och normer", säger Hans Olsson på RFSU.
"En del lärare säger att hbtq-frågor inte är aktuella för yngre elever. Jag kan ana att de då kopplar det till sexuell praktik, och inte förstår att det handlar om identitet och normer", säger Hans Olsson på RFSU.

Svenska lärare hänger inte med i samhällstrender och är i stort behov av kompetensutveckling när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

Bristande jämställdhet, sexuella trakasserier, hedersproblematik och psykisk ohälsa hos unga hbtq-personer. Det är några exempel på problem lärare upplever vid undervisning i sex och samlevnad enligt Skolinspektionens rapport.

Sedan 2011 har sex- och samlevnadsundervisningen blivit ämnesintegrerad. Med det menas att kunskap om sex och samlevnad ska genomsyra fler ämnen än biologi

– Ett problem är att lärarna inte alltid vet hur sex och samlevnad ingår i ämnena de undervisar i. Vad ska jag som svensklärare eller historielärare göra? Där är det viktigt att rektorn följer upp att lärarna är medvetna om sitt uppdrag och har den kompetens som krävs för att undervisa om sex och samlevnad, säger Stefanie Luthman, projektledare för rapporten på Skolinspektionen.

LÄS MER: Ungdomar vill ha bredare sexualupplysning i skolan

I dag använder flera skolor RFSU som komplement till sex- och samlevnadsundervisningen. Det finns cirka 230 informatörer i RFSU:s olika lokalföreningar. De reser runt till olika skolor och pratar om bland annat könsnormer, pornografi och hbtq-relaterade frågor. Varje år möter de cirka 7 000 elever på olika skolor.

– Vi på RFSU är ett komplement till undervisningen. Det här är ju skolans, rektorns och lärarens ansvar. Om man läser rapporten är det ju inte så att skolan lämnar ifrån sig ansvaret, men däremot kan vi se och vet även sedan tidigare att undervisningen är olika på olika skolor och det är ett problem, säger Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU.

Han menar att mycket har blivit bättre sedan undervisningen blev ämnesintegrerad 2011, men att det fortfarande finns brister.

– Många lärare som inte tidigare har behövt hantera dessa frågor blir lite vilsna. Det visar att stödet för lärarna behöver utvecklas.

Hans Olsson efterlyser nu kompetensutveckling och ett obligatoriskt krav på kurser angående sex och samlevnad i lärarutbildningen.

– För de som utbildar sig till lärare i årskurs 4–6 är det obligatoriskt, men det behövs i alla lärarutbildningar. Vi behöver även prata om hur vi ska se på inkludering och hbtq-frågor i yngre åldrar. En del lärare säger att hbtq-frågor inte är aktuella för yngre elever. Jag kan ana att de då kopplar det till sexuell praktik, och inte förstår att det handlar om identitet och normer, fortsätter Hans Olsson.

Stefanie Luthman, Skolinspektionen, Hans Olsson, RFSU och Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Den bristande kompetensen i sex- och samlevnadsundervisningen kan få stora konsekvenser för eleverna, menar Skolinspektionen.
– Om lärarna som undervisar inte har kompetensen som behövs kan elever få kunskaper som är faktamässigt fel. På många skolor är undervisningen för mycket kunskapsinriktad. Då uteblir diskussioner mellan elever. De lär sig exempelvis om att det finns en heteronorm, men får inte möjligheten att samtala om hur normer påverkar och ofta begränsar livet, säger Stefanie Luthman.

LÄS MER: RFSU: Unga migranter har rätt till sexualundervisning

Johanna Jaara Åstrand är ordförande på Lärarförbundet och menar att kritiken från Skolinspektionen är befogad.

– Den samlade kritiken är viktig för skolhuvudmännen att ta åt sig av. Kompetensutvecklingen behöver fungera bättre. Sex- och samlevnadsundervisningen har en kort hållbarhetstid. Sex och samlevnad, hbtq och normer är jätteviktigt och ska inte bara ha en temavecka, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vad som bidrar till den bristande kunskapen beror på en rad olika faktorer menar hon.

– Det som ofta brister är tiden. Lärare måste få tid att samplanera med varandra och kunna samarbeta med elevhälsan. I dag har man inte alltid den tiden. En annan orsak är att vi har lärarbrist, säger Johanna Jaara Åstrand.

Skolinspektionens rapport

Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen gjordes under hösten 2017, genom enkätundersökningar i 450 skolor och besök på 28 av de skolorna.

Några av sakerna som framkommer i rapporten:

  • Ett fåtal av de besökta skolorna gör en tydlig koppling mellan sex och samlevnad och skolans övergripande värdegrundsarbete.
  • I flera skolor sker sex- och samlevnadsundervisningen oregelbundet och det finns stora brister i undervisningen om normer och hbtq.
    Det saknas ett systematiskt utvecklingsarbete på de flesta skolorna. Och därmed saknas ofta också en samsyn kring vem som undervisar om sex och samlevnad i olika ämnen.
  • Elever involveras sällan i varken planeringen, genomförande eller utvärdering av sex- och samlevnadsundervisningen.
  • I rapporten konstaterar man också att det är flera av de skolorna som man besökte där sex- och samlevnadsundervisningen fungerar på ett bra sätt.

Källa: Rapporten “Sex- och samlevnadsundervisning”, Skolinspektionen

Ellen Blomqvist, Emil Ek och Moa Lindgren.

Olika bilder av undervisningen hos eleverna

Grund- och gymnasieskolan brister i kompetens när det gäller frågor om sexualitet, normer och hbtq, menar Skolinspektionen. Metro har pratat med tre elever som har olika upplevelser när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen.

Emil Ek är 18 år och det han minns från grundskolan var att den lilla sex- och samlevnadsundervisningen var väldigt heteronormativ.
– Vi fick se hur man trädde på en kondom och prata om första natten med tjejen. För mig som hbtq-person var det så jäkla jobbigt, säger Emil Ek.

I gymnasiet fick Emil Ek själv ta initiativet till att prata om hbtq.

– Det har varit lite bättre än i grundskolan, men inte mycket. I ettan skickade jag iväg en förfrågan om att få fixa en hbtq-föreläsning på skolan. Det står ju i lagen att skolan ska ta upp det här men jag kände att det var inget sånt alls. Det tog ett år innan vi fick en föreläsning och då var det bara för vår klass, säger Emil Ek.

Ellen Blomqvist är 18 år och går i gymnasiet. Där har hon inte haft sexualkunskap än och den sex- och samlevnadsundervisningen hon minns från högstadiet är knaper.

– Jag kommer inte helt ihåg, men det var en del om könssjukdomar och hur man ska skydda sig. Men vi pratade inte om hbtq eller könsnormer alls, säger Ellen Blomqvist.

LÄS MER: 20 lärare och elever: Det är det största problemet i skolan i dag

15-åriga Moa Lindgren upplever att sex- och samlevnadsundervisningen har varit bra.

– Vi har lärt oss det mesta. Anatomi, könssjukdomar, hur man ska bete sig mot varandra, hbtq och sånt. Vi var även på ungdomsmottagningen och fick prata med dem, säger hon.

Att sex- och samlevnadsundervisningen ska finnas i alla ämnen är någonting varken Ellen Blomqvist, Moa Lindgren eller Emil Ek har märkt av.

– Det visste jag inte, jag trodde bara det var i naturkunskapen man skulle prata om det, säger Ellen Blomqvist.

– Det har bara varit i biologin, säger Moa Lindgren.

Vad hade ni önskat att ni fick lära er mer om?

– Hbtq och sexualitet, säger Ellen Blomqvist.

– Mycket mer om hbtq, så att man inser redan vid låg ålder att det inte är konstigt. Att inte informera om det gör att det blir så tabubelagt, säger Emil Ek.

Sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnadsundervisningen ska vara ämnesintegrerad, enligt Skolverkets bestämmelser. Med det menas att frågorna ska tas upp i ämnen så som engelska, musik och historia. Alltså, inte endast i biologin.
Sex och samlevnad ska beröra frågor som hbtq, normer, jämställdhet, hedersproblematik, lust, relationer och sexuella hälsa.

Sex och samlevnad undervisas i tre delar i vardagen. Bland annat i ämnesintegreringen där frågorna kan diskuteras i olika perspektiv beroende på vilket ämne som studeras. Lärare ska även “fånga frågan i flykten”. Det kan handla om inslag där eleverna vill prata om existentiella frågor som rör kön, sexualitet, relationer ofta i anslutning till aktuella frågor i medierna eller vardagen. Skolan ska även ha enskilda lektioner eller dagar där eleverna har möjlighet att diskutera olika frågeställningar som hör till sexualupplysningen.

Källa: Skolverket

LÄS MER: Debatt: Låt eleverna vara med och bestämma – för att vänta resultaten i skolan

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset