Det digitalas skadliga konsekvenser är långt djupare och fler än de goda. Mest skrämmande: vi är bara i början av det snabbaste, mest omfattande och totalt okontrollerade experiment som utförts med människan som objekt, skriver Roland Poirier Martinsson.

År 1996 skrev jag en artikel från Silicon Valley om cyberspace. Uppståndelsen inför den digitala revolutionen var enorm. Allt skulle bli roligt, lärorikt och effektivt. Viktigast av allt: världen skulle bli demokratisk på riktigt. Folkets röst skulle få genomslag, granskningen av makten bli mer effektiv. Det rättvisa lyckoriket var bara ett bredband borta.

I dag distribuerar det digitala barnporr, narkotika, vapen och andra olagliga varor och tjänster. Mobiltelefoner steker människors hjärnor. Nätcasinon försätter miljoner i spelmissbruk. Digitaliserad handel bryter ner vardagliga kontakter och retar ofta gallfeber på kunderna. Strömmade tv-serier håller människor vakna i dygn. Ungdomars fumliga försök till sex har blivit barns ensamma möten med hårdporr.

Uppfostran och lek har ersatts av digital hypnos med negativa följder för kognitiv, emotiv och social utveckling. Facebook har blivit diktaturernas våta dröm. Den liberala demokratin slås ut av vulgärpopulismens mest effektiva verktyg: den digitala kampanjen. Politiska val hotas av digital manipulering.

För 23 år sedan reste jag hem dyster. Jag skrev att world wide web snarare än att bli en demokratiserande revolution skulle utvecklas till ett tivoli för civilhaverister.

Listan är längre. Det digitalas skadliga konsekvenser är långt djupare och fler än de goda. Mest skrämmande: vi är bara i början av det snabbaste, mest omfattande och totalt okontrollerade experiment som utförts med människan som objekt.

LÄS MER: Roland Poirier Martinsson: Lagar hjälper inte så länge det är tufft med pistoler

För 23 år sedan reste jag hem dyster. Jag skrev att world wide web snarare än att bli en demokratiserande revolution skulle utvecklas till ett tivoli för civilhaverister. Sedan dess har jag sagt ungefär samma sak och ständigt fått samma reaktioner: att jag är en bakåtsträvare som inte förstår det fantastiska, att jag är rädd för det nya.

Nå, häromdan skrev någon att Skolverket är från vettet för att det vill ge förskolebarn mer skärmtid; en annan kritiserade förskolans digitalisering; ytterligare en annan kallade FB:s övervakning för bisarr – alla i samma tidning och liknande kritik syns överallt. Folk har börjat kasta sina smartphones som när alkisar häller ut vinet i vasken. Forskning om det digitalas faror publiceras allt tätare.

Ja, så har jag alltså skrivit samma kolumn igen. Den här gången, i stället för att skratta åt mig, kan ni inte i stället be om ursäkt och säga att jag haft rätt hela tiden?

Roland Poirier Martinsson

Plus: Kontrarevolutionen mot det digitala.

Minus: Ännu en fotbollsmatch avbryts på grund av våld. Sluta ge tillstånd för högriskmatcher.

LÄS MER: Roland Poirier Martinsson: När jag var sju år utdelade lärare örfilar

”Jag har känslan av att det var bättre förr” – möt Roland Poirier Martinsson

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset