Vad som har förändrats är synen på våld och vilket våld som är tillåtet vid konfliktlösning utanför lagen, skriver Roland Poirier Martinsson.
Vad som har förändrats är synen på våld och vilket våld som är tillåtet vid konfliktlösning utanför lagen, skriver Roland Poirier Martinsson.

Så länge en tonåring sitter på t-banan och kastar blickar omkring sig för att försäkra sig om att alla i vagnen hör honom prata om pistoler kommer inga politiska åtgärder att vända utvecklingen, skriver Roland Poirier Martinsson.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Han satt mittemot mig på t-banan och pratade högt i mobilen, lika mycket för oss andra som för sin samtalspartner. ”Lyssna bror”, sade han. ”Öppna inte dörren. Det kan vara någon med pistol.”

Det är deprimerande. Skjutningarna är många, mord med skjutvapen ökar och har blivit ett vardagligt nyhetsinslag. En tonåring – jag kan lova att risken att han hotades av gangsters var minimal – tycker att det är malligt att prata om sitt uppdiktade farliga liv. Där hemma sitter filmaffischen för Scarface på pojkrumsväggen.

Vad som har förändrats är synen på våld och vilket våld som är tillåtet vid konfliktlösning utanför lagen.

Jag har ofta sagt att hårdare vapenlagar i USA inte skulle minska antalet skjutningar i landet – förmodligen tvärtom. Skälet är att tillgången på legala vapen inte är problemet, utan landets traditionella syn på våldsanvändning.

Det är inte en populär hållning, men om jag har fel vill jag fråga: I takt med att skjutningarna i Sverige blivit värre och fler, har våra vapenlagar liberaliserats? Har det blivit mycket lättare att köpa vapen legalt?

Retoriska frågor, alla vet svaren. Vad som har förändrats är synen på våld och vilket våld som är tillåtet vid konfliktlösning utanför lagen. Kulturen i samhällets randmarker har på sätt och vis blivit amerikaniserad.

”Vår analys är att alldeles för många unga är beredda att ta de äldres platser”, säger chefen för polisens Nationella operativa avdelning.

Den analysen kräver knappast någon statlig utredning.

Nu förändras våra lagar så att de som bär ett illegalt vapen kan sättas i kurran och tvingas stanna där. Det är vettigt, säkert effektivare än att göra det svårare att legalt köpa vapen. Samma sak med det socioekonomiska perspektivet, det skadar inte kampen mot skjutningar och äger oberoende fördelar, men är knappast avgörande.

LÄS MER: Gabriella Kärnekull Wolfe: Det är bara lite sex mot cash

Så länge en tonåring sitter på t-banan och kastar blickar omkring sig för att försäkra sig om att alla i vagnen hör honom prata om pistoler kommer inga politiska åtgärder att vända utvecklingen. Kulturen går djupare. Om vapen är på modet hjälper inte vuxna pekpinnar. Tonåringar klipper sig inte för att föräldrarna tycker att långt hår är ovårdat.

Lösningen? Ingen aning. Kanske att straffbelägga vapenrelaterad löjlighet. Frågan är då vem som ska dra gränsen för sådan löjlighet. Nå, det kan jag ta på mig.

Roland Poirier Martinsson

Plus: Gustav Fridolin. En hygglig person. Lycka till framöver.

Minus: Guldbaggegalan är knappast Oscarsgalan. Ändå försöker den.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset