Finns det något bättre symptom på samhällssjukan än att se vuxna och barn hoppa runt som idioter i soffan framför TV:n, skriver Roland Poirier Martinsson.
Finns det något bättre symptom på samhällssjukan än att se vuxna och barn hoppa runt som idioter i soffan framför TV:n, skriver Roland Poirier Martinsson.

Om barn tillåts använda det digitala mer än de leker, döm föräldrarna till arbetsläger. Om barn tillåts två avsnitt i följd av en HBO-serie, döm föräldrarna till arbetsläger, skriver Roland Poirier Martinsson.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det har kommit ännu en rapport om barns psykiska ohälsa. Jag vill föreslå några åtgärder.

Om barn får leka digitalt i skolan, döm rektorerna till arbetsläger. Om det bisarra betygssystemet inte förändras och skolan förblir en improvisationsuppsättning av Flugornas herre, döm politikerna till arbetsläger. Om barn tillåts använda det digitala mer än de leker, döm föräldrarna till arbetsläger. Om barn tillåts två avsnitt i följd av en HBO-serie, döm föräldrarna till arbetsläger. Om barn hetsas när de leker sport och tvingas till formaliserad fritid; om de tillåts leva sociala liv som härmar förvrängda dokusåpor; sätt alla i arbetsläger.

LÄS MER: Roland Poirier Martinsson: De gör anspråk på att deras navelludd är intressant

Att hävda regler, normer och det systematiska arbete som barn måste lägga ner för att bli vuxna och trygga personer – då gnäller föräldrar på skolan och bekymrade politiker nickar medhåll.

Föräldrar som sitter med barnen och glor på samma tv-serier; som klär sig som sina barn; slafsar i sig samma snabbmat; lyssnar på samma musik; äter lördagsgodis – sätt dem i arbetsläger. Ni är föräldrar, inte kompisar.

Allting är upp och ner, bra har blivit dåligt, sant har blivit falskt. Barn stressas sönder av meningslösheter, men tillåts inte livsviktig, meningsfull lathet; denna tomma, tråkiga tid som skapar lust, kreativitet och energi, som sedan, när det ska göras, kan omsättas i riktiga saker som skolarbete, städning och den nya generationens obegripligheter.

I dag får barnen istället lära sig att det enda som skiljer barn från vuxna mäts i centimetrar och kilon.

Generationer av föräldrar har försökt få sina barn att göra rätt, precis som det bör vara. Generationer av barn har försökt göra tvärtom i smyg, precis som det bör vara. I dag får barnen istället lära sig att det enda som skiljer barn från vuxna mäts i centimetrar och kilon.

LÄS MER: Roland Poirier Martinsson: Kadhammars vingliga angrepp mot mig är absurt

Jag kommer att tänka på all debil reklam för eskapistisk smörja. Reklam går ut på att kunder ska identifiera sig med reklampelaren, därför säger dess estetik mycket om ett samhälle. Så var är Marlboro-mannen och andra viktiga, vuxna stereotyper? Finns det något bättre symptom på samhällssjukan än att se vuxna och barn hoppa runt som idioter i soffan framför TV:n för att de kan köpa billigare gigabytes till mer hjärntvättning?

Inte konstigt att barnens tankar och känslor gått i baklås. Varje vettig människa skulle bli tokig.

Roland Poirier Martinsson

Plus: Alltid lika svårt att komma på något.

Minus: Var är vreden mot antisemitismen i Sverige?

”Jag har känslan av att det var bättre förr” – möt Roland Poirier Martinsson

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset