Reklam som suger in människor i spelmissbruk är en skam för annonsörerna, skriver Roland Poirier Martinsson.
Reklam som suger in människor i spelmissbruk är en skam för annonsörerna, skriver Roland Poirier Martinsson.

I dag tillhör spelbolagen förmodligen de branscher som betalar mest för reklam. Jag vet inte vad som blivit olagligt och vad som varit mediebranschens självsanering, men om inte spelreklamen försvinner måste politikerna ta sitt ansvar, skriver Roland Poirier Martinsson.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Jag är inte säker på vad reklam är för något. Från början var den mest snitsig information. Nästa steg berättade hur den egna produkten var bättre än konkurrentens, men tredje generationens reklam begrep jag verkligen inte, den som dränkte oss i meningslösa annonser för tvättmedel eller skoputs.

Påverkade den försäljningen? Folk svarade ”Annars hade de väl inte köpt annonserna?” men argumentet bet inte på mig. Det finns gott om dumskallar i kretsar som fattar viktiga beslut.

Det finns gott om dumskallar i kretsar som fattar viktiga beslut.

Sedan kom fjärde generations reklam. Den är jag ganska säker på att jag förstår och tror för övrigt att den är mycket effektiv. Den bygger varumärken för att människor ska identifiera sig med prylarna. Här handlar det om något annat än att med en fiffig annons sälja en simpel produkt. Krämarna tar ett kommunikativt helhetsgrepp för att sälja en livsstil. Kunden bär inte ett visst plagg; kör inte en viss bil; sprinklar inte en viss olivolja; rotar inte i en viss handväska – kunden är sina inköp.

Vuxna irriterar sig på tonåringar som måste ha ett visst varumärke, men tänker inte på att de är likadana själva, fast utan vredesutbrotten.

LÄS MER: Jacob Bursell: Vad säger att städer måste växa?

I dag tillhör spelbolagen förmodligen de branscher som betalar mest för reklam i press, tv och på world wide web. Inte heller de vill bara sälja sin produkt, utan också få kunderna att känna att de ingår i en exklusiv gemenskap. Väl snärjda går sedan strategin ut på att knyta kunderna allt hårdare till sig.

En antropolog skulle troligen finna gemensamma drag mellan spelbolagen och typiska, religiösa sekter.

Men nu är det så att gambling är något annat än tvättmedel och skoputs. Det är en vana som många utvecklar till ett missbruk som ruinerar människor, vänskaper och familjer.

En antropolog skulle troligen finna gemensamma drag mellan spelbolagen och typiska, religiösa sekter.

Minns ni när tidningarna hade några sidor porrannonser i bakvagnen? Ni har sett annonserna från 1960-talet, där läkare rekommenderade sitt föredragna cigarettmärke? Och alla vet att det inte är tillåtet att hur som helst göra reklam för pilsner och brännvin.

Jag vet inte vad som blivit olagligt och vad som varit mediebranschens självsanering, men jag vet detta: Reklam som suger in människor i spelmissbruk är en skam för annonsörerna. Om de inte på egen hand slutar publicera den är det dags för politikerna att lägga näsan i blöt.

Roland Poirier Martinsson

Plus: Kändisar som nobbar att göra reklam för spelbolag.
Minus: Att den mäktige miljardären Zlatan fyller på kassan genom ett spelbolag.

”Jag har känslan av att det var bättre förr” – möt Roland Poirier Martinsson

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om spelbolag reklam