Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.

Företrädare för den turkiska staten kartlägger och samlar in information om systemkritiska personer bosatta i Sverige, enligt flera polisanmälningar. Det handlar bland annat om sympatisörer med Gülenrörelsen, och Säpo utreder de misstänkta brotten. ”Regeringen ser allvarligt på uppgifter om kartläggning av och hot mot personer med rötter i Turkiet”, uppger UD.

”Företrädare för den turkiska staten samlar in information och kartlägger personer bosatta i Sverige som är kritiska mot den turkiska regeringen”, står det i en polisanmälan som Metro tagit del av. Anmälan gjordes i mitten av september och Säpo utreder ärendet.

– Det finns i vart fall tre anmälningar i samma ärende och de handläggs gemensamt för det handlar om samma saker, säger åklagare Ewamari Häggkvist vid Riksenheten för säkerhetsmål, som leder förundersökningen.

Rubriceringen är olovlig underrättelseverksamhet mot person, och den olagliga kartläggning ska bland annat röra personer som sympatiserar med Gülenrörelsen.

– Det finns människor som har anmält det, ja, säger Ewamari Häggkvist.

Åklagaren vill inte uttala sig om det finns någon misstänkt, men ingen person är frihetsberövad.

– Vi är i början av en utredning, säger Ewamari Häggkvist.

LÄS MER: Svenska skolor i turkisk kartläggning

Brottet brukar även kallas flyktingspionage.

– Men det blir lite fel då man benämner det så. Det handlar om att man samlar in information svikligen eller med otillbörliga medel, och att man samlar in det åt främmande makt. Det behöver inte vara flyktingar det vänder sig mot, säger Ewamarie Häggkvist.

För normalgraden av brottet är straffet böter eller fängelse i högst ett år. Men om misstankarna riktas mot en person med diplomatisk immunitet kan åklagaren inte väcka åtal. Däremot kan Utrikesdepartementet, UD, agera, enligt Ewamari Häggkvist:

– Då kan man som man säger PNG:a personen, om UD bestämmer sig för det. Personen blir persona non grata och är inte välkommen i landet. Men det ligger långt in i framtiden om det skulle vara så.

UD vägrar kommentera om de förklarat någon diplomat persona non grata i år, med hänvisning till Wienkonventionen.

LÄS MER: Dödshotades efter kritiken mot Erdogan

Att bli kartlagd som oppositionell kan få stora konsekvenser, enligt Paul Levin vid Institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

”Det är klart de här personerna känner rädsla. Att utpekas som gülenist gör det omöjligt att åka hem. Familjemedlemmar kan fängslas och andra familjemedlemmar kan ta avstånd från en”, sa han till TT i våras.

Personer som tidigare pekats ut att ha samröre med Gülenrörelsen i Turkiet har förlorat sina jobb, fängslats, och i vissa fall även torterats, enligt Amnesty.

I början av rået rapporterade Ekot, med hänvisning till uppgifter i inspelade samtal, att företrädare för turkiska AKP-regeringen bedrev kartläggning av oppositionella i Sverige. UD kontaktade då den turkiska ambassaden, men utrikesminister Margot Wallström såg då inga skäl att kalla upp den turkiska ambassadören.

”Regeringen ser allvarligt på uppgifter om kartläggning av och hot mot personer med rötter i Turkiet. UD uttryckte sin oro över dessa medieuppgifter redan sommaren 2016 till den turkiske ambassadören och så skedde åter igen i våras”, skriver Fredrik Nordin, departementssekreterare vid UD:s presstjänst, i ett mejl till Metro under torsdagen. ”Anskaffandet av uppgifter om personer kan utgöra brott enligt svensk lag. Liksom tidigare hänvisar vi till rättsvårdande instanser för frågor kring detta”.

Fakta: Flyktingspionage

Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.

Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom att påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.

Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.

Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.

Källa: Säkerhetspolisen

Fakta: Gülenrörelsen

Den muslimska Gülenrörelsen grundades I slutet av 1970-talet I Turkiet av Fettullah Gülen.

Gülen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan anklagar den tillbakadragna författaren och religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket i juli förra året.

Rörelsen förnekar dock inblandning i kuppförsöket och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.

Fettulah Gülen är 76 år och var en gång nära bundsförvant med Erdogan men för ett par år sedan skar det sig ordentligt. Osämjan har pågått sedan slutet av 2013 då några av Erdogans närmaste medarbetare anklagades för korruption. Presidenten svarade med att avsätta hundratals militärer och stängde skolor som drevs av rörelsen.

Erdogan har varit misstänksam över Gülenrörelsmsens starka närvaro i det turkiska samhället, bland annat i media, polis och rättsväsende. Dagstidningen Zaman, som var en viktig röst för rörelsen, beslagtogs 2016 av den turkiska staten.

Fettullah Gülen bor i USA sedan 1999 där han lever ett tillbakadraget liv i Pennsylvania. Han flyttade innan han anklagades för förräderi i sitt hemland.

Många Gülenanhängare har sedan statskuppen flytt till Sverige.

Källa: TT, Paul Levin

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset