Författarna Stellan Löfving och David Stark har skrivit boken "Skum kanin med ananassmak".
Författarna Stellan Löfving och David Stark har skrivit boken "Skum kanin med ananassmak".

Har ditt barn läs svårigheter? Har ditt barn skriv svårigheter? Den anställde på skolan i Dalarna som skrev frågeformuläret skäms nog just nu. Men han eller hon är inte ensam – för trots att särskrivningar är pinsamma och hatade är de väldigt vanliga.

Personerna bakom Facebookgruppen ”Sverige mot Särskrivning” lägger dagligen upp foton och skärmavbilder på särskrivningar och får tusentals ”likes” och kommentarer.  Men varför väcker särskrivningarna så starka känslor?

– De vanligaste kommentarerna vi får är att det är fel – och fult, säger David Stark som skrivit boken ”Skum banan med ananassmak” om språkgrodorna.

Vissa kommenterar att särskrivningarna skadar svenskans språkmelodi, andra att personer borde tänka att nästan alla ord ska skrivas ihop – och att för många verkar ha gått i "sär skola".

Dålig undervisning, anglosaxisk påverkan på svenskan och estetiska särskrivning i grafiska texter kan vara anledningen till att man allt oftare ser en ”skum banan” i godispåsen eller möts av ”kyckling lever” i frysdisken.

Men svenskundervisningen och amerikanska filmer och serier är inte nödvändigtvis boven i särskrivningsdramat.

– Jag tror inte folk är sämre på att skriva ihop nu än förr. Skillnaden är att vi har mycket mer skriftlig kommunikation nu än för några år sedan. Språkfelen är synliga på ett annat sätt, säger David Stark.

Per Ledin som är språkprofessor och undervisar vid Örebro universitet har ett särskilt förhållande till det uppmärksammade språkfelet.

– Särskrivning är en väldigt stigmatiserad fråga, men det finns många andra fel i skrift som inte uppmärksammas lika mycket, säger han.

Att felet blir så uppmärksammat är för att det är så tydligt, menar han och hänvisar till stavning, interpunktion och dubbelteckning som än vanligare missar.

– Det har alltid funnits och kommer alltid finnas, säger han och fortsätter:

– Vi särskriver mycket mindre i dag än förr i tiden. Läser du en text från 1700-talet är det särskrivningar överallt. Det var i mitten av 1800-talet som det förändrades.

Tim

Färskare än så här blir det inte.

Lars Florman

Den här belysningsanordningen är lite trött på livet, helt enkelt.

Den tv:n vet hur man roar sig.

Clant A. Scheele

Ståplats i Tyresö, någon som har en garderob över? Det räcker med ett hörn i garaget, i värsta fall.

Gunnar Elmgren

Kokta steker knappast det här erbjudandet!

Christian von Essen

Snuten får smaka på egen medicin.

Läsarbild/Jesper Tuomi

Med människor? Riktigt illa för att vara på ett filmomslag.

Läsarbild/Per Hultberg

Kul glass på café i Malmö.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset