Vad får man egentligen säga i det här landet längre? Yttrandefriheten har många år på nacken, ändå är det ett av vår tids mest omdebatterade ämnen. Hur kan det vara så? Metro har pratat med en expert.

Ska nazister få delta under politikveckan i Almedalen? Bör högerextrema ges utrymme på Bokmässan? Debatten om yttrandefriheten ligger ständigt på agendan, men vad innebär egentligen begreppet, och hur ser lagen ut?

Metro har tagit hjälp av Nils Funcke, journalist och författare samt expert på yttrandefrihet, för att reda ut vad som gäller.

LÄS MER: Det här är förtal – och då kan du dömas för det

Vad får man egentligen inte säga i det här landet längre?

– Det är mycket man inte får säga, och kanske än mer man inte bör säga. Men om vi håller oss till själva regleringen så finns det naturligtvis ett antal områden där man ger sig in på minerad mark när man yttrar sig i vissa frågor, säger Nils Funcke.

– Det kan handla om enskildas förhållanden, att man diskuterar etnicitet och etniska gruppers beteende. Det finns gränser för yttrandefriheten, och det har alltid funnits gränser för den.

Det finns totalt 18 tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott som regleras i lag. Se faktarutan längst ner för att läsa vilka dessa är.

Hur gammal är yttrandefriheten?

Den svenska tryckfrihetsförordningen antogs som grundlag 1766 vilket innebär att yttrandefriheten är skyddad sedan 250 år tillbaka.

– Men den har skiftat över tid. Vissa tider har det varit förbjudet att kritisera sådant som kyrkan håller heligt, det har funnits en form av straff på att kritisera ett liv efter döden. Det finns för 1700-talet, 1800-talet, 1900-talet, 1970-talet, för alla årtionden och tider olika tabun och begränsningar, och sådana begränsningar har vi även i dag, säger Nils Funcke.

LÄS MER: Brotten du inte visste att du kunde bli dömd för

Hur kan den skapa så mycket debatt om den är så gammal?

– Det finns flera orsaker, det ena är att det i grunden handlar om mänsklig aktivitet och mänskliga relationer och då blir vi lite känsliga. Så har det varit sedan vi började kommunicera och prata med varandra. Innan det fanns tryckpressar och innan det fanns internet så väckte dessa frågor stort intresse och engagemang. Redan från 1500- och 1600-talet finns reglerat vad man får säga om andra personer, i synnerhet personer från andra landsändar.

I och med sociala medier – behövs en större förståelse för yttrandefriheten?

– När tryckfrihetsförordningen kom brukade man prata om pressens slyngelålder. Det förekom oerhört mycket snaskiga reportage och artiklar om enskilda personer, det var mycket våld och dråp och stölder som radproducenterna frossade i, säger Nils Funcke och jämför situationen med i dag.

– Vi lever i internets slyngelålder, där personer som inte har publicistisk skolning ger sig in i detta. Det är klart det blir lite valhänt och tokigt och att man beter sig litegrann som att man sitter på krogen när man sitter framför tangentbordet också. Det är till del en stark fråga om uppfostran av personer som ger sig in i det publika, att få dem att begripa att ord har en väldigt stark kraft.

LÄS MER: Den som välkomnar nazister står inte upp för yttrandefriheten

Finns det ord som är förbjudna?

– Nej, det gör det väl egentligen inte. Det handlar inte om att förbjuda enstaka ord, säger Nils Funcke.

– Det är klart du får använda ordet antisemit, antisionist, sionist eller semit, men när du börjar kombinera och koppla det till enskilda personer eller grupper av personer, då börjar man ge sig ut på det här gungflyet. Det är klart du kan använda ett ord som snatteri, men börjar du exempelvis säga att personer med viss sexuell läggning har en extra benägenhet för snatteri eller snusk eller vad det nu kan vara, då börjar du tangera gränsen.

18 yttrandefrihetsbrott

Befattning och vårdslöshet med hemlig uppgift. Det är ofta ganska fritt fram att publicera hemliga uppgifter, men denna bestämmelse inringar undantagen. Det handlar om hemliga uppgifter vars offentliggörande kan medföra men för rikets försvar.
Högförräderi. Krigsanstiftan. Spioneri. Uppror. Landsförräderi eller landssvek. Landsskadlig vårdslöshet. Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet. Dessa brott är väldigt ovanliga, och speciella i sin karaktär. Flera av dem gäller endast i krigstid och de aktualiseras sällan i fredstid.
Uppvigling. Att uppmana andra till brott eller ohörsamhet.
Hets mot folkgrupp. Har utökats sedan den tillkom efter andra världskriget. Gör det brottsligt att hota eller uttrycka missaktning mot folkgrupp eller grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
Brott mot medborgerlig frihet. Att hota någon för att få denne att yttra sig eller inte yttra sig om något.
Olaga våldsskildring. Att i bild skildra sexuellt våld eller tvång med uppsåt att sprida bilderna. Genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller detta både bild och rörlig bild.
Förtal. Att peka ut någon som brottslig eller klandervärd eller utsätta den för andras missaktning.
Förolämpning. En mildare form av förtal där till exempel inte samma krav på spridning av uppgifterna finns.
Olaga hot. Att hota någon med en brottslig gärning för att framkalla fruktan.
Hot mot tjänsteman. Att hota en tjänsteman vid en myndighet i syfte att få denne att fatta ett visst beslut.
Övergrepp i rättssak. Att med hot försöka påverka beslut vid en rättsprocess, till exempel genom att hota ett vittne för att få denne att inte prata.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset