Metro har haft horoskop i tidningen sedan hösten 2004. Från och med nu gör vi en stor förändring.
Metro har haft horoskop i tidningen sedan hösten 2004. Från och med nu gör vi en stor förändring.

Trovärdighet, fakta och relevans. Det är journalistiska ledord som nyhetstidningar världen över värderar högt. Men ändå publicerar många av oss horoskop. Vad är egentligen grejen med pseudovetenskapen astrologi?

Vattumannen Johanna Sjöö, 20 år, älskar horoskop. Hon har läst sitt dagshoroskop i princip varje dag de senaste fem åren.

– Jag läser även månadshoroskop och årshoroskop. Allting.

Hon är inte ensam. Faktum är att drygt tio procent av Metros läsare uppger att de är intresserade av astrologi och horoskop.

– Det stämmer in väldigt ofta. Framför allt om man läser på kvällen så står det exakt vad som har hänt under dagen.

Astrologin är hatad av vissa, älskad av andra. Trots att den länge varit ifrågasatt har den överlevt – och är i dag en affär som genererar stora pengar. Inte minst de så kallade tidningshoroskopen.

Kort förklarat går astrologin ut på tron att man kan förutse människors framtid genom att studera himlakropparnas rörelser.

LÄS MER: Här är Metros alla horoskop

För vattumannen Johanna Sjöö är horoskopen en ”extra krydda i vardagen”. Hon läser allt hon kommer över.

Var började traditionen med tidningshoroskopen?

Vi backar tillbaka till den brittiska prinsessan Margarets födelse den 21 augusti 1930. Redaktören på tidningen Sunday Express frågade den då ledande astrologen Cheiro om han kunde skriva ett horoskop där prinsessans framtid förutspåddes. Tyvärr var Cheiro upptagen.

I stället blev det den berömda astrologens assistent R.H. Naylor som tog sig an uppgiften. Tre dagar senare publicerades artikeln ”What the stars foretell for the new princess”.

Visserligen hade tidningar redan tidigare publicerat astrologers tankar om societetens framtid – men R.H. Naylors text var ändå startskottet för något nytt.
Och läsarna älskade det. Uppmärksamheten runt honom blev inte mindre när han i en text en dryg månad senare förutspådde att en brittisk flygfarkost skulle vara i fara mellan den 8 och 15 oktober. Den 5 oktober störtade det brittiska luftskeppet R101 utanför Paris, 48 av de 54 passagerarna dog.

R.H. Naylor fick i uppdrag att skriva en ny horoskopkolumn varje vecka. Men det var först några år senare, 1937, som han började använda sig av de tolv stjärntecken vi känner igen i dag – och tidningshistoria hade skrivits.

LÄS MER: Nej, NASA har inte ändrat alla stjärntecken

När började horoskopen dyka upp i svenska nyhetstidningar?

En titt i arkivet på Kungliga biblioteket i Stockholm visar att Expressen verkar ha varit först i Sverige när de började med veckohoroskop i oktober 1960.

Aftonbladet, som självklart inte ville vara sämre, hakade på och ökade takten när de började med dagliga horoskop i januari 1961.

Redan tidigare förekom det sporadiska horoskop över framför allt kända personers framtid.

Exempel: Under rubriken ”Vad händer dom 1959?” skådade Aftonbladet in i tolv aktuella svenskars närmaste framtid.

En av dem var boxaren Ingemar ”Ingo” Johansson som skulle nå ”en milsten” under året enligt horoskopet. Några månader senare vann ”Ingo” titelmatchen mot Floyd Patterson inför 30 000 åskådare i New York.

En annan var Dag Hammarskjöld som spåddes få ta emot ”ett högt officiellt erkännande för sitt internationella arbete” under hösten. I efterhand kan man gissa att det handlade om Nobels fredspris – vilket han fick först efter sin död 1961.

En tredje var prinsessan Birgitta. Enligt horoskopet skulle hon handla helt rätt i ”känslobetonade sammanhang”, något som omgivningen skulle få reda på fullt ut 1960. Prinsessan blixtförälskade sig i den nu bortgångna maken Hansi under ett cocktailparty sommaren 1959, de förlovade sig 1960.

Från vänster: Expressen, 3 oktober 1960. Aftonbladet, 31 december 1958. Aftonbladet, 27 januari 1961.

Sedan dess har horoskopen blivit ett självklart inslag i flera av våra största tidningar. Men den vanliga förenklade versionen, bestående av tolv stjärntecken, går inte hem hos astrologen Erik Hesser.

– Det är en sällskapslek.

Varför?

– Man kan inte dela in mänskligheten i tolv grupper och tro att alla som har samma tecken ska ha samma situation. Det faller på sin egen orimlighet.

Erik Hesser, 66, har jobbat med astrologi och horoskop i 43 år. För honom började intresset för astrologi med en akut alkoholförgiftning när han var 13 år. Dagen efter avslöjade föräldrarna att Erik var adopterad – ett sätt att varna honom från att ta ytterligare snedsteg. Han drabbades av en identitetskris och förkovrade sig i en spådomsbok för att hitta fotfästet igen. Det kom att prägla hela hans liv.

Att ställa ett personligt horoskop tar ungefär en timme för Erik Hesser.

– Förr i tiden fick jag rita och räkna själv, nu knappar jag bara in i ett program på datorn som räknar ut horoskopet på en minut. Sedan tolkar jag det.

Förutom att ställa horoskop via en betallinje skrev Erik Hesser även horoskop för Damernas värld under flera år – trots att han ser det som en sällskapslek.

Varför tror du människor bryr sig om horoskop?

– Jag tror att det har att göra med oro och brist på inre trygghet. Står det något bra i horoskopet törs man hoppas på en bra dag.

Hur ser du på kritiken mot astrologin?

– Vetenskapen har ju lite svårt att tro på att kosmos lever, de tycker och tänker att det är materia som inte har något medvetande. Det är många som säger att de inte tror på astrologi bara för att de inte tror på tidningshoroskopen, och det är ju dumt.

Astrologi är läran om hur stjärnorna och planeterna påverkar oss människor. Genom att tyda rörelser kan man enligt läran förutspå framtiden. Inte att förväxla med astronomi – som är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Och inom astronomivärlden ger man inte mycket för astrologin.

– För astronomer i allmänhet är tanken absurd: stjärnornas plats på himlen spelar lika lite roll för ditt och mitt humör som trädens placering i skogen. Astrologin är inte uppbackad av vetenskapliga bevis, säger Karin Lind som forskar på institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

Astronomen Anna S Arnadottir, vid Lunds universitet, är ungefär lika hård i sin sågning av astrologin.

– Det är kanske förvirrande att orden är så lika, men astronomi och astrologi har lika mycket gemensamt som geologi och gregoriansk sång. Det ena är naturvetenskap och det andra är i bästa fall en dålig form av underhållning.

LÄS MER: Se upp! – Vad ser vi egentligen på himlen?

Astronomerna som Metro har pratat med sågar astrologin.

Metro har haft horoskop i tidningen sedan hösten 2004. Vi som värderar trovärdighet, fakta och relevans högt. Vi som sprider läran om källkritik via Viralgranskaren.

Varför?

Eric Ljunggren är chefredaktör och ansvarig utgivare på Metro.

– Människans tro är inte logisk. Vad våra läsare tror på lägger jag mig inte i. För mig är horoskopet underhållning, något som gör livet lite roligare – och kanske lite mer spännande – för våra läsare, oavsett om man tror på dem eller ej.

Metros horoskop har tidigare levererats av medieföretaget Bulls, som även anlitas av flera andra tidningar. Bulls köper i sin tur in horoskopen av en extern person – men när vi för den här artikeln försöker reda ut hur horoskopen produceras kommer vi inte längre i kedjan än så. Bulls kan inte förmedla kontakt till horoskopmakaren och några närmare detaljer kring processen får vi inte ta del av.

Men genom att göra stickprov bland de horoskop Metro publicerat kan vi se att flera av dem återanvänts med några års mellanrum.

Här är exempelvis vädurens horoskop den 1 februari 2017:

”Mycket talar för att du i något sammanhang får ta på dig mer jobb än du tänkt dig.”

Vädurens horoskop fem år tidigare, den 1 februari 2012:

”Mycket talar för att du i något sammanhang får ta på dig mer jobb än du tänkt dig.”

Det finns flera liknande exempel genom åren – men nu är det slut med det. Från och med i dag produceras alla Metros horoskop av det egenutvecklade textroboten Astrid. Med hjälp av avancerade algoritmer som är viktade för att ta hänsyn till de variabler andra horoskop utgår ifrån genereras varje dag ett unikt horoskop.

– Vi är jättestolta över den här lösningen och vi är helt övertygade om att våra horoskop kommer fortsätta att vara väldigt uppskattade av läsarna, säger chefredaktör Eric Ljunggren.

Metro.se/horoskop hittar du Astrids första horoskop.

Vad är skillnaden mellan astrologi och astronomi?

Det finns säkerligen många som blandar ihop astronomi och astrologi. Faktum är att tidiga astronomer ofta även skulle betecknas som det vi i dag kallar astrologer.

Medan astronomi är vetenskapen om himlakroppar och universum är astrologi stjärntydningsläran som bygger på att man kan förutse framtiden med hjälp av planeterna och stjärnornas rörelser. Astrologi brukar beskrivas som en pseudovetenskap.

Vad är ett horoskop?

När astrologen studerar stjärnorna och planeternas rörelser för att förutse vad som ska hända i framtiden kallas det att ställa ett horoskop. För att göra det behöver man, enligt läran, titta på hur planeterna stod vid födelsetiden och platsen för en viss person.

Tidningshoroskopen är en förenklad version av detta som växte fram under 1900-talet. Man använder sig då av den stjärnbild solen befann sig i vid födseln, så kallade soltecken, och kan skriva tolkningar i tolv korta texter.

Yougov: Så många läser horoskop

Är du intresserad av astrologi?

Ja: 28 procent

Nej: 63 procent

Vet ej: 9 procent

Läser du horoskop i något/några av följande?

I dagstidningar: 19 procent

I vecko- eller månadstidningar: 17 procent

Online: 10 procent

Nej, jag läser inte horoskop: 64 procent

Hur ofta läser du horoskop? (Av de som läser horoskop)

Varje dag: 11 procent

Varannan dag: 5 procent

Någon gång i veckan: 30 procent

Någon gång varannan vecka: 13 procent

Någon gång i månaden: 23 procent

Mer sällan: 17 procent

Tror du att man kan förutse framtiden genom att studera himlakroppar?

Ja: 9 procent

Nej: 70 procent

Vet ej: 21 procent

Om undersökningen:

Undersökningen är genomförd av Yougov under perioden 17-20 februari 2017. Sammanlagt har 1 510 intervjuer genomförts via Yougovs panel med män och kvinnor 18-74 år. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder, region och röstfördelning vid riksdagsvalet i september 2014.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om astrologi