2 miljarder kronor. Så stort är värdet på det stöldgods som varje år förs ut ur Sverige, och i många fall är det internationella stöldligor som ligger bakom. Samtidigt larmar polisen om att de inte har alla verktyg som behövs för att komma åt ligorna.

Under en tidig morgon i mars är två poliser ute på patrull i området Vinsta i västra Stockholm. Av en ren slump får de syn på två cyklister, som direkt när de ser polisbilen blir stressade och börjar cykla snabbare. Detta får polisen att fatta misstankar varpå de genomför en kontroll av personerna.

Det ska visa sig att polisen i det här fallet hade fog för misstankarna.

LÄS MER: Polisens uppmaning efter rån och stölder: Stöldmärk din märkesjacka

Personerna vill inte svara på frågor om var de är på väg, och vid en närmare kontroll märker polisen att de två männen har med sig ”specialistverktyg”, som i huvudsak används för att ta sig in bilar.

Männen grips och har åtalats för förberedelse till stöld samt stöld av en BMW-ratt.

Den BMW-ratt som ska ha stulits från en av bilarna. Foto: Polisen

Internationella ligor bakom flest stölder

Exemplet ovan visar på den trend som polisens nationella operativa avdelning, Noa, varnar för.

I en nyutkommen rapport riktar avdelningen fokus mot den typen av organiserad brottslighet som i stor utsträckning utförs av internationella stöldligor.

”Internationella brottsnätverk (IBN) står för en stor andel av tillgreppsbrottsligheten i Sverige. Uppskattningsvis åtminstone 50 procent av bostadsinbrotten begås av IBN och ungefär 90 procent av stölderna av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner.”

Togs upp under partiledardebatt

Frågan om de internationella stöldligorna har på senare tid även blivit politiskt sprängstoff. Under den senaste partiledardebatten i SVT var det Moderaternas Ulf Kristersson som belyste frågan och kopplade fenomenet till EU-samarbetet.

LÄS MER: Tullen får inte ingripa mot stöldligorna

– Både Sverige och EU måste göra rätt. Nio av tio stölder av båtmotorer utförs av internationella stöldligor, sade Ulf Kristersson då.

Ulf Kristersson tog upp frågan om internationella stöldligor under partiledardebatten i SVT. Foto: SVT

Men trots att frågan nu är uppe på agendan ser Noa inte någon ljusning inom en nära framtid. Istället ser man att att trenden med ett ökat antal stölder, som man har kunnat skönja under det senaste decenniet, sannolikt kommer att hålla i sig även under de kommande åren.

”Affärsdriven verksamhet med fokus på lönsamhet”

Linda Staaf är chef för underrättelseverksamheten på Noa. Hon menar att fenomenet med internationella stöldligor inte på något sätt är nytt, men att deras tillvägagångssätt har modifierats under de senaste åren.

– Den här typen av brottslighet blir allt mer välorganiserad och välplanerad. Ofta rör det sig om rena beställningsjobb där man har tagit in specialister med rätt kompetens för att lyckas på bästa sätt. Det är alltså inte stundens ingivelse som avgör vilka som utsätts för brotten, det är utbud och efterfrågan på den kriminella marknaden som styr, säger hon.

Från polisens förundersökning: Listor över priser och produkter som kan härröras till internationella stöldligor. Foto: Polisen

Trenden som polisen nu ser är att antalet bostadsinbrott minskar. Istället blir det vanligare med verktygsstölder, exempelvis vid byggarbetsplatser, något som enligt polisen sannolikt beror på en ökad rismedvetenhet hos stöldligorna.

LÄS MER: Postanställd misstänks ha stulit mobiler och förlovningsringar ur paket

– Vi pratar om en otroligt affärsdriven verksamhet med fokus på lönsamhet. Man tar reda på vad som går att sälja och agerar sedan utefter det. Det finns en annan typ av gärningsmän som stjäl för att finansiera ett drogmissbruk eller liknande, men det vi ser här är mer sofistikerat, säger Linda Staaf.

Västsverige drabbat av ”gräsklippparliga”

Metro har tidigare berättat om den del av de internationella stöldligorna som riktat in sig på stölder och falskskyltning av åkgräsklippare.

LÄS MER: Stöldligornas nya metod – falskskyltar din gräsklippare

Så sent som i mars slog tullen i Stockholm till mot två personer som precis kommit med båten från Baltikum. I bilen kunde man hitta brytverktyg, kommunikationsutrustning och förfalskade etiketter till åkgräsklippare. Målet ska ha varit att märka om stora åkgräsklippare, för att på så sätt lättare kunna föra ut dem ur landet och sedermera sälja dem i andra länder.

Bild på de förfalskade etiketterna som skulle sättas på de stulna gräsklipparna. Foto: Polisen

Västra Sverige har varit särskilt drabbat av just ”gräsklipparligorna”, och enligt polisen i Skaraborg sker stölderna främst nattetid.

– I de fall det rör sig om utländska stöldligor har de redan passerat gränsen nere i Skåne när stölden upptäcks här på morgonen, säger Tony Johansson, utredare vid polisen i Skaraborg.

Stöldligor med bas i öst

Enligt Linda Staaf är det framför allt södra Sverige som är extra utsatt för de internationella stöldligorna. I grunden handlar det dock om var man kan hitta det specifika stöldgods man är ute efter. Medan bildelar kan vara lättare att hitta i stora städer är produkter som gräsklippare och traktorer av naturliga skäl vanligare i mer glesbebyggda områden.

I rapporten från Noa slår man även fast var de internationella ligorna kommer ifrån. I regel handlar det om östeuropeiska eller västasiatiska länder såsom Georgien, Ukraina, Vitryssland och Uzbekistan.

De vanligaste internationella nätverken i Sverige

  • Litauiska fordonsnätverk
  • Litauiska tillgreppsnätverk (gods som lätt kan omsättas som t.ex. verktyg, maskiner, båtmotorer, bostadsinbrott, drivmedel)
  • Polska fordonsnätverk
  • Polska tillgreppsnätverk (gods som lätt kan omsättas som t.ex. verktyg, maskiner, båtmotorer, bostadsinbrott, drivmedel, butiksstölder, gods från transportstölder)
  • Rumänska/Moldaviska rififikuppnätverk (takinbrott)
  • Rumänska transportstöldsnätverk specialiserade på tillgrepp under färd
  • Rumänska/Moldaviska fordonsnätverk med fokus på fordonsdelar
  • Rumänska tillgreppsnätverk (systematiska butiksstölder och tillgrepp av gods som lätt kan omsättas som t.ex. verktyg, maskiner, båtmotorer, bostadsinbrott, drivmedel, metallstölder, gods från transportstölder)
  • Rumänska åldringsbrottsnätverk (stölder och bedrägerier)
  • Rysktalande multikriminella nätverk i samverkan med framförallt stöldligor från Georgien, men även Ukraina och Vitryssland (bostadsinbrott och systematiska butiksstölder)
  • Sydamerikanska nätverk (bostadsinbrott, rån och systematiska fick- och personstölder)

Källa: Nationella operativa avdelningen (Noa)

Men de kriminella nätverken finns även så nära som i Polen och Litauen. I vissa fall kan de även kopplas till olika länder i Sydamerika.

– En viktig del som vi har förbättrat i vårt arbete är det internationella samarbetet med informationsutbyte länder emellan. Det här fenomenet är inte unikt för Sverige utan existerar i flera andra västländer. Genom samarbete med dem, samt med länder där stöldligorna kommer ifrån, kan vi följa trenderna och hur de rör sig för att på så sätt arbeta brottsförebyggande, säger Linda Staaf.

Fokus på snatteri

Tidigare har det dock funnits brister i polisens arbete mot stöldligorna.

Framför allt har det handlat om en bristande förståelse kring hur ligorna arbetar och vilka metoder de har använt för att flyga under polisens radar.

– Ett problem vi har är med enskilda snatterier eller stölder i butiker. Dessa är i sig inga grova brott, men snatterierna genomförs såpass systematiskt att ligorna kan bygga upp ett lager som sedan förs ut ur landet och säljs. Har man inte hela bilden så utreds gärningsmännen bara för ett ringa brott. Det här jobbar vi för att komma tillrätta med, säger hon.

LÄS MER: Man stal från svårt sjuka patienter

Vanligast är dock fortfarande stölder av bildelar. Linda Staaf berättar att tillverkarna är medvetna om stöldproblematiken och att bilarna i sig därför har blivit svårare att komma över. Enskilda delar av bilen kan dock fortfarande säljas separat av stöldligorna.

– Det blir lite av en kapplöpning mellan polis och ligor där det gäller att ligga före varandra. Ligorna vill hitta nya sätt att komma över stöldgods medan vi måste arbeta förebyggande och komma åt dem innan brotten begås, säger Linda Staaf.

”En tråkig utveckling”

Men för att ligga före de internationella ligorna behöver polisen rätt verktyg i sitt arbete. Och enligt rapporten från Noa saknas det fortfarande en hel del.

”Svensk polis har inte tillgång till alla de verktyg som behövs för att samverka effektivt mot internationell tillgreppsbrottslighet… I flertalet övriga EU-länder är deltagande i kriminella organisationer kriminaliserat, vilket medför att hela verktygslådan mot organiserad brottslighet står till buds.”

Linda Staaf, chef för underrättelseverksamheten på Noa. Foto: Thommy Tengborg/TT

Linda Staaf berättar att regeringen håller på att utreda frågan kring hur polisen ska kunna få bättre förutsättningar för att komma åt internationella stöldligor, och trycker på att det viktigaste i deras arbete är det förebyggande arbetet.

LÄS MER: Här sker rånet mitt framför polisens hemliga kamera

– Vi kan inte stå och vänta in brotten, då får vi en massa brottsoffer som lider skada och förtroendet för oss urholkas, säger hon och tillägger.

– Det är en tråkig utveckling vi ser, det är inte ett sådant land vi vill ha. Det är därför den här delen av vårt arbete är så viktig.

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset