Går det att hindra och stoppa terrorism? Vilka är åtgärderna som görs? Frågorna är många kring terrordåd. Experterna Magnus Ranstorp och Robert Egnell reder ut om hur världen arbetar.
Går det att hindra och stoppa terrorism? Vilka är åtgärderna som görs? Frågorna är många kring terrordåd. Experterna Magnus Ranstorp och Robert Egnell reder ut om hur världen arbetar.

En kapad lastbil som kör i full fart längs Drottninggatan i centrala Stockholm. En ensam terrorist i poliskläder som skjuter ihjäl en ambassadör. Vad görs för att stoppa attacker som det här? Och går det över huvud taget att stoppa?

Blir det mer eller mindre terrorism?

Antalet dödsfall, orsakade av terrorism, minskar. Även antalet attacker minskar. Så såg det åtminstone ut 2015, enligt senaste Global Terrorism Index. Minskningen var då 10 procent, och det var den första minskningen sedan 2010.

I OECD-länder har däremot antalet dödsfall ökat dramatiskt. Samma år var ökningen 650 procent i dessa länder. Under 2016 ser dödssiffran ut att ha stigit ännu mer, enligt GTI. Och enligt experterna ser inte den ökningen ut att avta.

– Det kommer att bli fler attacker, som de vi sett i Nice och Berlin, säger Magnus Ranstorp terrorforskare vid Försvarshögskolan.

– Det kommer att fortsätta, men det kunde också ha varit mycket värre om vi inte jobbade förebyggande.

LÄS MER: Så många har dött i terrorattentat under de senaste 25 åren

Var är terrorismen som värst?

De fem mest drabbade länderna i världen, enligt Global Terrorism Index, är: Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan och Syrien. Bara dessa fem länder står för 72 procent av alla terrorrelaterade dödsfall i hela världen.

I Europa är det Ukraina, Turkiet, Frankrike, Storbritannien och Tyskland som toppar statistiken. Alla dessa siffror och listor baseras på terrorattacker från 2015.

Enligt siffror från Europol för samma år dog 151 personer i terrorattacker i EU, och över 360 skadades. Eftersom det handlar om EU är inte Ukraina eller Turkiet medräknade i siffrorna.

LÄS MER: Experterna: Då räknas det som terrorism

Hur ska man göra för att bekämpa terrorism?

Magnus Ranstorp är terrorforskare vid Försvarshögskolan.
Magnus Ranstorp är terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Insatser skiljer sig åt världen över. I länder med pågående konflikter handlar det framförallt om militära och polisiära insatser, enligt Magnus Ranstorp. Men de flesta experter är ense om att det som krävs är en kombination av repressiva och förebyggande insatser.

– Frankrikes problem har skapats delvis för att de inte haft något förebyggande arbete. Många har radikaliserats i fängelser. I Italien är det allmänt accepterat att utvisa de som misstänks och där finns ingen diskussion om mänskliga rättigheter, säger han.

I norra Europa finns det i större utsträckning förebyggande insatser, oftast i form av handlingsplaner där polis samarbetar med exempelvis socialtjänst och skola.

– Det är som vi har i Sverige, då finns en handlingsplan som ofta brukar bestå av hur vi får in signaler och information från de som jobbar inom skola och socialtjänst och polis. Nummer två är en lokal samordning där man diskuterar kriminalpreventiva åtgärder och hur man skräddarsyr ett program för en individ.

Hur många attacker stoppas?

Vad gäller den ökande terrorismen i OECD-länder så finns det av förklariga skäl en bristande insyn i de olika underrättelsetjänsternas arbete.

– När det gäller att stoppa enskilda attacker så är det vi vet begränsat till vad underrättelsetjänsterna kan dela med sig av till allmänheten. De har dock på sistone rapporterat om en hel del framgångsrika gripanden då de lyckats identifiera och stoppa terrorceller inför planerade attacker, säger Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan.

Europol har exempelvis siffror på antal misstänkta terrorister som gripits i EU-länder. 1 077 stycken var siffran under 2015.

LÄS MER: Sex terrorattacker som stoppats

Hur kan kända terrorister, som bevakas, lyckas utföra dåd?

Ibland visar det sig att gärningsmän bakom terrorattacker är kända av säkerhetspolis sedan tidigare.

– Det är oerhört svårt att hålla dygnet runt-bevakning även på kända personer. Ett exempel är attacken i Normandie, där en person till och med fick fotboja. Men han hade tillstånd att gå ut några timmar per dygn, och det räcker med en kniv i en kyrka så har vi en ny fruktansvärd attack, säger Robert Egnell.

– Att hålla dygnet runt-bevakning på alla personer som försöker planera ett dåd, eller som kommer tillbaka från Syrien, som man ser följer terrorsidor nätet, det kräver helt enkelt allt för stora resurser. Men det är klart att varje gång det sker terrordåd så är det ett misslyckande för rättssamhället.

Hur går kampen mot terrorismen då, vinner vi?

Robert Egnell är professor vid Försvarshögskolan.
Robert Egnell är professor vid Försvarshögskolan.

Enligt experterna ser den pågående utvecklingen, med ett ökat antal attacker i OECD-länder, inte ut att avta den närmsta tiden.

– Jag ska uttrycka mig diplomatiskt. Kampen mot terrorismen har stora utmaningar. På det militära slagfältet vinner vi om och om igen men det leder inte till en långsiktig minskning av antalet terrorattacker. Det leder inte till någon minskning av radikaliseringen i framförallt mellanöstern. Vi vinner slagen, men förlorar kriget, säger Robert Egnell.

Går det att vinna mot terroristerna?

– Det satsas väldigt mycket i kampen mot terrorismen i alla länder. Sedan är det hela tiden en balansgång – hur mycket resurser vi kan lägga på kontraterrorism i förhållande till andra saker som ska finansieras i samhället. En utmaning är en dröm om en nollvision om terror. Frågan är vad det skulle kosta att leva i en terrorfri värld? När det gäller grov kriminalitet så accepterar vi ändå en viss del. Vi lägger inte oändliga summor på att polisen ska hantera de problemen. Vi har funnit en nivå som är acceptabel. Det låter hemskt att säga men kanske behöver vi en liknande diskussion om terrorism? säger Robert Egnell.

Men att frågan om terrorism ligger högt på agendan är ett bevis i sig på hur svårt det är att besegra terroristerna.

– Det ligger i terrorismens natur att sätta skräck i befolkningen genom våld för att påverka den politiska debatten. Det faktum att frågan ligger så högt på agendan trots att den rent numerärt är ett litet säkerhetsproblem är ett tecken på att terrorismen når framgång. De påverkar den politiska debatten i väldigt stor utsträckning trots en ganska liten samhällspåverkan. Det är just det som är det farliga med terrorismen.

LÄS MER: Det här handlar sju av världens konflikter och krig om

De fem mest drabbade länderna i världen

GTI, siffrorna baseras på attacker från 2015.

De fem mest drabbade länderna i Europa

GTI, siffrorna baseras på attacker från 2015.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset