Humlegården före
Humlegården före

Steril, karg, torftig - så skulle vår miljö te sig utan träd. De här bilderna är manipulerade, men i stora delar av världen är avskogningen högst verklig.

Vi Skogen

Humlegården efter.

Universitetsparken i Uppsala före.

Vi Skogen

Universitetsparken i Uppsala efter.

Vi Skogen

Pildammsparken i Malmö före.

Vi Skogen

Pildammsparken i Malmö efter.

Vi Skogen

Trädgårdsföreningen i Göteborg före. 

Vi Skogen

Trädgårdsföreningen i Göteborg efter.

Arne Andersson på Vi-Skogen.

Det är organisationen Vi-skogen som genom att digitalt ”ta bort” träden ur fyra svenska parker – Humlegården i Stockholm, Pildammsparken i Malmö, Trädgårdsföreningen i Göteborg och Universitetsparken i Uppsala – vill få oss att tänka till.

– Vi vill förmedla en känsla av hur viktiga träden är i våra liv. Vad skulle hända om träden försvann i Sverige? säger programchefen Arne Andersson.

Han befinner sig sedan ett år i Kenya, där andelen skogsmark har halverats de senaste 40 åren, till bara 6 procent - att jämföra med 69 procent i Sverige. Konsekvensen är att ekosystem förstörs, att människor får svårare att tjäna sitt levebröd - och på global nivå att koldioxidhalten stiger och ger bränsle åt växthuseffekten.

En stor del av problematiken handlar om fattigdom och pengar. För den enskilde bonden i Östafrika kan det kortsiktigt löna sig att hugga ner träd för att få mer odlingsmark och komma åt bränsle och virke. Men om träden som binder matjorden på kullarna tas bort kan nästa skyfall skölja bort jorden, och lämna marken mager och ofruktbar.

Vi-skogen arbetar sedan 30 år med att utbilda bönder i länderna runt Victoriasjön – Kenya, Tanzania, Uganda och Rwanda – i hur de ska dra nytta av skogen utan att på lång sikt påverka miljön. Meningen är att detta ska leda till högre produktion av både träd och grödor, vilket ger inkomster som sin tur hjälper befolkningen att betala exempelvis skolavgiften för sina barn.

– Det är en hyfsat enkel metod som på kort tid kan leda till ett bättre liv för de här fattiga bönderna, säger Arne Andersson.

Träden som planteras ger inte bara frukt, virke och ved – många av dem är kvävefixerande, vilket gör att jorden omkring dem blir mer bördig. Med rätt metoder växer dessutom träden mycket fort i Östafrika, säger Arne, som själv har en bakgrund som skogsbonde i Norrbotten.

– Där hemma tar det bortåt 100 år för ett tall att växa upp. Här får man väldigt fina träd på 15-25 år. Så det kan bli en fantastisk tillväxt på kort tid.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset