Många av de riksdagsledamöter som röstade fram dagens pensionssystem är missnöjda med resultatet. Tre av fyra anser exempelvis att den så kallade "bromsen" fungerar på ett oacceptabelt sätt.

Tomas Oneborg/TT

Sveriges riksdag, bilden är tagen 1998.

Det är pensionärsorganisationen PRO som har låtit fråga 100 av de riksdagsledamöter som på 1990-talet fattade beslut om pensionssystemet om hur de ser på det i dag. Av de tillfrågade anser hälften att de ökade inkomstklyftorna mellan förvärvsarbetande och pensionärer inte är i linje med målsättningen.

En av de svarande är Barbro Westerholm (FP). Hon är i dag 80 år men sitter kvar i riksdagen och anser det angeläget att förändra pensionssystemet — men hon ångrar inte beslutet att införa det.

Skrota PPM

– Nej, det var nödvändigt. Vi kunde inte fortsätta med ATP, då skulle de som arbetar i dag ha fått betala in ännu mycket mer och samtidigt se nypensionerade åka världen runt och kosta på sig, säger hon.

En annan som var med och beslutade ompensionssystemet är Bengt Kronblad (S). Även han vill se förändringar, exempelvis en skrotning av PPM-systemet.

– Det finns 800 fonder i systemet och jag brukar säga att det är många som försörjer sig på det, men få av dem är pensionärer, säger han och syftar på de avgifter som fondförvaltare tar ut.

Andra perspektiv

Hela 73 procent av ledamöterna dömer även ut den så kallade "bromsen". Den påverkas bland annat av hur många som arbetar och betalar in tillpensionssystemet. Enligt både Barbro Westerholm och Bengt Kronblad var det få som förutsåg att den skulle sänka pensionerna så som skett de senaste åren.

– För att ge lite perspektiv: när jag satt i riksdagen krisinkallades vi när arbetslösheten gick över fyra procent. Det ansågs oerhört allvarligt då, men i dag har vi 8,5 procents arbetslöshet, säger Bengt Kronblad.

Under fattigdomsgräns

Många pensionärer har i dag en pension under 11 000 kronor i månaden. Det är under EU:s fattigdomsgräns. Detta vill hela 83 procent i undersökningen förändra.

– De har arbetat ett helt liv och sen räcker ändå inte pensionen utan de tvingas söka bidrag. Sånt tär på folks värdighet. Kan vi inte höja deras inkomster borde vi kunna sänka deras utgifter för saker som tandvård, glasögon, hörapparater och liknande i stället, säger Barbro Westerholm.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset